Emilia <3 · Stella <3

Att vara ifrån barnen

Min bästa stund om mornarna är helt klart när vi precis vaknat – alla fyra i vår säng eftersom båda tjejerna kommer över någon gång under natten. Åååh, då är de som allra gosigast! De vill pussas och kramas och titta på bilder på när de var bebisar, haha.

Freeeedag! Så välbehövligt! Min mamma hämtade barnen på föris idag och sedan slöt även jag, Johan, min bror och pappa upp hemma hos dem och åt middag tillsammans. Bra början på helgen! Emilias separationsångest verkar dock fortsätta, hon var nämligen fast besluten om att sova över hos mormor och morfar hela kvällen…. ända tills vi andra skulle åka hem. Återigen blev hon helt förtvivlad över att vi skulle åka ifrån henne och bröt ihop hos mig. Min lilla gumma. Så återigen win för mig (haha) som får sova med henne vilket är vad jag allra helst vill, även om jag såklart uppmuntrar henne att sova över hos sina mor- och farföräldrar om det är vad hon vill göra. Men jag får ju aldrig nog av att vara nära mina barn känns det som, ju mer desto bättre! Dygnet runt! Och jag känner på riktigt typ abstinens när jag är på jobbet, blir lite sorgsen av att se barn i samma ålder som mina egna osv. Vill bara åka och hämta dem på en gång. Trots att jag verkligen gillar mitt jobb också. Men det kanske är normalt att det är så? Att man tycker det är okej att vara på jobbet men egentligen hellre vill vara med sina barn? Sedan tror jag i och för sig också att det är bra att vara ifrån varandra och få sakna varandra. För jag vet ju också hur det blir när de varit hemma för länge och är understimulerade…. Så en bra kombo av hemma och förskola är nog ändå det bästa för oss 😊

Min stora i en mysdress hon fick ärva av kompisen Liara! Riktigt mysig och hon diggar den verkligen 😊

Emilia <3 · Stella <3

Kläder till julafton

Fotograf: Mathilda Landén

Jag tycker att det är så roligt att köpa nya julkläder till tjejerna varje år, speciellt eftersom de själva tycker det är kul med kläder (framförallt klänningar, men även skor, hår, med mera), hur härligt är det inte att få ta på sig en alldeles nya och fina kläder på julafton liksom??

En av mina absoluta favoritkollektioner är H&M Baby Exclusive, de har verkligen allt! Kläderna är otroligt fina, ofta i ekologiska material och priserna är ju trevliga liksom. Det enda trista är att storlekarna bara går upp till 98… Jag blev i alla fall så himla glad när jag hittade de här fina julklänningarna där! Tjejerna diggade dem också, Emilia kräver ju oftast dagligen att få ha klänning på sig, heh… förra årets juloutfit såg dock ut så här:

(Detta var ju NYSS, hur kan det vara 1 år sedan!?)… Glittrig tröja och blå chinos för Memlan, och den fina klänningen med tillhörande tröja för Stella! Julfrippan satt där den skulle också, undrar vad vi ska hitta på i år? Nu går det ju faktiskt att göra frisyrer även på Stella! Får klura på det 😊

Tidigare år:

Julen 2015, när Em var 1,5 år så rockade hon sammetstights och vit tröja med spetskant! Minns att jag var så nöjd med den outfiten. Och när hon var 6 månader år 2014 så hade hon den här gulliga mörkröda klänningen från Newbie på sig. Älskar dock ännu mer att få syskonmatcha tjejerna nu (så länge de går med på det…)😄

Emilia <3 · Stella <3

Samsovar-fans

Nu är det faktiskt färdigmålat i vårt sovrum! Och det blev så fint, så mysigt! Jag ska försöka komma ihåg att fota rummet i dagsljus imorgon, det blir liksom inte riktigt lika lätt att se färgen lampsken när det är mörkt ute… sedan ska ju fortfarande sänggavel och diverse annat in, men det kommer lite senare.

Nu har vi alltså flyttat in våra sängar till sovrummet igen, medan vi målade om sov vi alla fyra i Emilias rum (det största sovrummet), vilket var så mysigt! Vår säng stod precis intill Ems, otroligt praktiskt eftersom barnen ändå kommer varje natt. På riktigt så älskar jag när de kommer och lägger sig nära, nära på nätterna. Älskar att samsova, kan inte få nog av att vara nära dem. Få ligga och hålla om dem och snosa dom i håret medan de sover. Ljuvligt! Det enda som inte är ljuvligt är när de ligger bredvid varandra, för det slutar oundvikligen med att någon lägger sig på den andra, att någon roundkickar den andra i ansiktet i sömnen och att det blir allmänt grinigt. Nej, en unge på varje sida, då funkar det bra! Jag hoppas faktiskt att de alltid vill sova med oss ❤️

Imorgon ska vi på dop för Ines, min vän Mys andra dotter. Ser fram emot det! I övrigt blir det en lugn helg.

Min stora tjej och jag när hon testade min gamla klänning ❤️

Stella <3

Hon säger sitt namn

Än är sovrummet inte färdigmålat, första varvet är gjort men tyvärr har målningen sammanfallit med att barnen kommit in i en skitjobbig nattningsfas… båda två dessutom! Jag tror de är aströtta efter förskolan för kvällarna är mestadels skrik och panik här hemma, speciellt om de inte får sin vilja igenom exakt på en gång. De sitter som fastklistrade på mig från sekunden jag sätter en fot innanför dörren, vilket är mysigt men också innebär att båda helst ska sitta i mitt knä vid matbordet och äta. Har ni prövat att försöka äta mat själv med ett barn på varje ben som behöver hjälp att skära mat, kastar mat runt omkring sig (Stella) och babblar oavbrutet (båda, men Emilia är mest på i och med att hon vrider mitt ansikte mot sig hela tiden och överröstar alla andra som försöker prata)? It aint easy alltså. Minsta lilla motgång så bryter de ihop. Igår var Em så trött och ledsen att jag blev tvungen att gå och lägga mig med henne eftersom hon dessutom sov oroligt, trodde först att hon höll på att bli sjuk, men när hon vaknade imorse så var hon som vanligt. Målningen får ta lite längre tid än vi trodde, men på fredag hoppas jag det är klart i alla fall…

Stella babblar också på otroligt mycket och säger ständigt nya ord. Är inte van vid att det kommer så mycket så tidigt, Emilia tog längre tid på sig innan hon började prata så här mycket, hon var inte alls lika mycket för att härma. Stella härmar däremot allt hon hör så hon säger flera nya ord varje dag, jag räknade till att hon kunde 40-50 ord ett tag men sen slutade jag räkna. Hennes senaste är att hon säger sitt eget namn!! Om man frågar henne vad hon heter så pekar hon på sig själv och säger ”Nenna” eller ”Nella”. Så himla gulligt!! Emilia säger fortfarande ”Kella” till Stella, det är svårt att få ihop kombon S och T helt enkelt. Ber jag henne säga Stella så säger hon ”Ssss…Kella!” Haha. Också sött, och Kella är ju ett fint namn det med 😄

Nenna/Kella/Stella fotad av bästa Hanna ❤️

Familj & vänner · Stella <3

Supernannyn och hennes guddotter

Den här bilden tog Hanna av Stella idag, så fin!

Hanna bar in Stella (som ännu inte kunde gå då) på bröllopet i maj.

Denna helg fick vi besök av världens bästa Hanna! Hanna är ju Johans kusin och en av mina absolut bästa vänner, hon är 17 år, bor på Gotland och hälsar på oss ett antal gånger per år till vår stora glädje. Just nu har hon höstlov från skolan så då passade hon på att komma hit. Hanna är också gudmor till Stella och idag hade hon bett att S skulle stanna hemma från föris så hon kunde få spendera kvalitetstid med sin guddotter hela dagen. Och det får hon ju självklart göra, vi brukar skämtsamt kalla Hanna för vår supernanny eftersom hon har så fantastiskt bra hand om tjejerna, så det är tryggt att lämna barnen i hennes händer.

Jag var inte alls så där duktig med barn när jag var tonåring kan jag säga, jag minns att jag jobbade som barnflicka för en 5-årig flicka ett kort tag när jag var 19 år och jag tyckte det var SÅ jobbigt att hon ville leka och busa precis hela tiden, jag ville helst bara chilla i soffan framför en barnfilm, haha… världens bästa barnflicka, ja… Det är tur att jag växte in i lekandet igen, trist mina barn hade haft det annars om det enbart visades film hemma 😄

Stella <3

Stella 18 månader!

Hur det är att ha en 1,5-årig lillasyster? Jomen ungefär så här…😁

För 2 dagar sedan fyllde Stella 18 månader. Det är så konstigt, NÄR blev hon så stor??? Jag förstår på riktigt inte! När Emilia var 18 månader så kändes hon mycket större än vad Stella gör, hon är verkligen min pluttebebis än så länge. Okej inte jättepluttig kanske, vi var på BVC idag för 18-månaderskontroll och hon är 82 cm lång och väger lite drygt 10,5 kilo. (Hon nailade för övrigt varenda övning som sköterskan gav henne, bygga klossar, rita, peka på näsan och magen m.m, highfiveade mig själv mentalt då pga #proudmama!)

Stella är ju inne i en trotsperiod som började för några månader sedan, hon får såna otroliga utbrott så fort hon inte får som hon vill (tex gå omkring med en pennvässare i munnen…) då hon kastar allt hon kan få tag i (tallrikar med mat, bordslampor, ja lite vad som är närmast) runt omkring sig och sedan kastar sig ner på golvet och morr-skriker och rullar runt. Och vi som tyckte Emilia hade jobbiga trotsutbrott, hehe. Men det är skönt med andra barnet, man hetsar inte upp sig på samma sätt. Med Emilia tänkte jag ”är det så här det ska vara för resten av livet nu, ska allt vara en kamp?” Men med Stella tänker jag mer ”jahaja lille vän, då var det din tur att börja trotsa, ja det var väntat”. Trots (haha) att hon trotsar värre. Tycker ändå inte det är hälften så jobbigt som jag tyckte med Emilia. Så himla skönt.

Tiden kan dock sakta ner lite nu, tycker jag. Om bara ett halvår fyller ju Stella 2 år och jag vet ju hur mycket hon kommer hinna utvecklas på den tiden…

Min bebis ❤️

Emilia <3 · Stella <3

1-årstrots

Emilias bästis på förskolan hade ”jättemånga bopännen (hårspännen)” i håret en dag, och det var Em förstås tvungen att ha dagen efter hon med. Såklart! Jag minns hur viktigt det var att vara så lik sin bästis som möjligt 😊

Stella blir bara större och större för varje dag (duh), och vi har räknat till att hon kan runt 30 ord nu! Hon förstår så himla mycket och man kan ge henne instruktioner (som att slänga skräpet i soporna, sätta på sig strumporna osv) som hon fixar galant. Stora tjejen! Men fortfarande är hon väldigt, väldigt mammig, vilket även Emilia är. Inte mig emot ❤️

Hej från Emilia och Stella! Senaste tiden har jag ju mest skrivit om hus och flytt och mig själv här, men det är ju faktiskt en mammablogg så nu tänkte jag blogga lite om mina fantastiska tjejer också!

Emilia närmar sig 3,5 år med stormsteg! 3-årstrotsen är dock helt och hållet hanterbar faktiskt, troligtvis framförallt för att hennes 2-årstrots (som varade från 1,5 år tills hon blev 3 ungefär….) var helt jäkla otrolig. Vi hade aldrig sett maken till envis, tjurig, viljestark och galen unge liksom. ALLT var en kamp. ALLT! Så skillnaden mot hur det är nu är enorm, nu får man ofta höra ”okej då mamma/pappa” när man säger något, det skulle aldrig hänt för några månader sedan!! I början försökte vi parera trotsen genom tydligare och hårdare regler och ramar, men det trissade bara upp henne och gjorde allt värre. Så vi lärde oss att ta det lugnt och sitta ner i båten när hon höll på som värst. Och det har faktiskt varit det som hjälpt mest av allt. Att vara ute i god tid till allt, eftersom man hanterar trots sämre när man är stressad, och låta det finnas förhandlingsutrymme inom ramarna liksom. För självklart måste det finnas regler, men HUR de ska följas kan faktiskt vara relativt.

Någon som tagit över trots-stafettpinnen är dock vår lilla Stella. 17 månader gammal är hon och sedan ett halvår tillbaka (eller ännu längre?) är hon lika viljestark som sin storasyster. Hon accepterar INTE när det inte går som hon vill, och hon har en speciell metod som hon tar till. När hon inte får sin vilja igenom så blir hon direkt tokig, och ryter fram ett gällt men ändå morrande vrål som skär genom ben och märg, därefter kastar hon allt hon kan få tag i åt helvete för att sedan kasta sig ner på mage på och rulla runt av ilska, medan hon morrar/skriker. Väldigt demonstrativt gör hon det, för att verkligen visa att NI ÄR SÅ HIMLA DUMMA, SE NU VAD NI FÅR MIG ATT GÖRA!!! Haha. Jag och Johan är ju dock mycket mer ruttade denna omgång, hade Emilia hållit på så här i den åldern hade vi nog blivit både oroliga och börjat tänka att vi var dåliga föräldrar. Nu tittar vi mest på Stella och tycker hon är gullig, haha. Vi drar en och annan parallell till Emilia var och pratar lugnt med henne tills hon lugnat sig. Vi drar inte på för stora växlar helt enkelt, för det behövs inte. Det går ju över! Skönt det här att bli mer erfaren som förälder!

Imorgon anordnas det barnens dag här ute i området där vi bor numera, och vi ska såklart vara med så vi får träffa våra grannar och se vilka som har barn i samma ålder – helt enkelt reka potentiella kompisar till barnen. Blir kul!