Emilia <3 · Stella <3

Att vara ifrån barnen

Min bästa stund om mornarna är helt klart när vi precis vaknat – alla fyra i vår säng eftersom båda tjejerna kommer över någon gång under natten. Åååh, då är de som allra gosigast! De vill pussas och kramas och titta på bilder på när de var bebisar, haha.

Freeeedag! Så välbehövligt! Min mamma hämtade barnen på föris idag och sedan slöt även jag, Johan, min bror och pappa upp hemma hos dem och åt middag tillsammans. Bra början på helgen! Emilias separationsångest verkar dock fortsätta, hon var nämligen fast besluten om att sova över hos mormor och morfar hela kvällen…. ända tills vi andra skulle åka hem. Återigen blev hon helt förtvivlad över att vi skulle åka ifrån henne och bröt ihop hos mig. Min lilla gumma. Så återigen win för mig (haha) som får sova med henne vilket är vad jag allra helst vill, även om jag såklart uppmuntrar henne att sova över hos sina mor- och farföräldrar om det är vad hon vill göra. Men jag får ju aldrig nog av att vara nära mina barn känns det som, ju mer desto bättre! Dygnet runt! Och jag känner på riktigt typ abstinens när jag är på jobbet, blir lite sorgsen av att se barn i samma ålder som mina egna osv. Vill bara åka och hämta dem på en gång. Trots att jag verkligen gillar mitt jobb också. Men det kanske är normalt att det är så? Att man tycker det är okej att vara på jobbet men egentligen hellre vill vara med sina barn? Sedan tror jag i och för sig också att det är bra att vara ifrån varandra och få sakna varandra. För jag vet ju också hur det blir när de varit hemma för länge och är understimulerade…. Så en bra kombo av hemma och förskola är nog ändå det bästa för oss 😊

Min stora i en mysdress hon fick ärva av kompisen Liara! Riktigt mysig och hon diggar den verkligen 😊

Emilia <3 · Familj & vänner · Shopping

Julklappar och separationsångest

Kvällens projekt: slå in julklappar! Detta är barnens alla julklappar i år. Rimligt tycker jag. Två tröjor, två klänningar och en varsin leksak (en teservis till Stella och en verktygslåda till Emilia). Ända sedan barnen kom till världen har det svämmat över av presenter från alla håll och kanter vid alla högtider (och annars också…), jag fick liksom lite nog förra julen när det blev så mycket paket att ingen hade tid eller ork att uppskatta alla paket. Till slut ville man bara att det skulle vara klart någon gång, då är det aaaalldeles för mycket. Det här känns mycket bättre!

Den här helgen har verkligen varit lugn och skön, med fokus på julbakning och mys hos barnens farmor och farfar igår. Emilia hade också bestämt sig för att hon skulle sova över hos dem vilket hon gjort förut och det har gått jättebra. Men jag undrar om hon kommit in i någon ny fas med extra mycket separationsångest, för när jag, Johan och Stella skulle åka hem så bröt hon ihop i min famn när vi skulle kramas hejdå. Hon kom fram alldeles glad, gav mig en kram och mitt i kramen kom det ett högt ”UUUUUUUHHHUUUUUHH!”, och så hulkade hon fram ”jag vill bara vara med min mamma och pappaaaa”, lillgumman! Så hon fick såklart hänga med oss hem istället. Det första hon sa när hon vaknade imorse var dock att hon ville sova över hos farmor och farfar…. haha. Så vi gjorde ett nytt försök nu ikväll, hon var så bestämd med att hon absolut skulle sova över. Och det verkade gå bra, vi åt middag där, hon stannade kvar och vi andra åkte hem, att säga hejdå var inga problem. Hemma fixade vi med julklappar och upphängning av tavlor, nattade Stella och myste ner oss i soffan. Då, vid 20.30, ringde farfar och sa att Emilia hade brutit ihop igen, och så hörde vi i bakgrunden ”ja-ha-hag vill ba-ha-hara vara med min mamma och pappaaaa!!”. Så det var bara för Johan att slänga sig i bilen och hämta henne. Det är inte lätt att vara 3 år alltid! Man vill mycket och känner sig så stor i vissa lägen, men när man blir trött och ledsen så är man fortfarande ett litet skrutt som vill ha sina föräldrar. Och jag njuter, för nu har jag henne här, sovandes på min arm, istället för i en säng flera mil bort. Win!

Emilia <3 · Stella <3

Kläder till julafton

Fotograf: Mathilda Landén

Jag tycker att det är så roligt att köpa nya julkläder till tjejerna varje år, speciellt eftersom de själva tycker det är kul med kläder (framförallt klänningar, men även skor, hår, med mera), hur härligt är det inte att få ta på sig en alldeles nya och fina kläder på julafton liksom??

En av mina absoluta favoritkollektioner är H&M Baby Exclusive, de har verkligen allt! Kläderna är otroligt fina, ofta i ekologiska material och priserna är ju trevliga liksom. Det enda trista är att storlekarna bara går upp till 98… Jag blev i alla fall så himla glad när jag hittade de här fina julklänningarna där! Tjejerna diggade dem också, Emilia kräver ju oftast dagligen att få ha klänning på sig, heh… förra årets juloutfit såg dock ut så här:

(Detta var ju NYSS, hur kan det vara 1 år sedan!?)… Glittrig tröja och blå chinos för Memlan, och den fina klänningen med tillhörande tröja för Stella! Julfrippan satt där den skulle också, undrar vad vi ska hitta på i år? Nu går det ju faktiskt att göra frisyrer även på Stella! Får klura på det 😊

Tidigare år:

Julen 2015, när Em var 1,5 år så rockade hon sammetstights och vit tröja med spetskant! Minns att jag var så nöjd med den outfiten. Och när hon var 6 månader år 2014 så hade hon den här gulliga mörkröda klänningen från Newbie på sig. Älskar dock ännu mer att få syskonmatcha tjejerna nu (så länge de går med på det…)😄

Emilia <3 · Stella <3

Samsovar-fans

Nu är det faktiskt färdigmålat i vårt sovrum! Och det blev så fint, så mysigt! Jag ska försöka komma ihåg att fota rummet i dagsljus imorgon, det blir liksom inte riktigt lika lätt att se färgen lampsken när det är mörkt ute… sedan ska ju fortfarande sänggavel och diverse annat in, men det kommer lite senare.

Nu har vi alltså flyttat in våra sängar till sovrummet igen, medan vi målade om sov vi alla fyra i Emilias rum (det största sovrummet), vilket var så mysigt! Vår säng stod precis intill Ems, otroligt praktiskt eftersom barnen ändå kommer varje natt. På riktigt så älskar jag när de kommer och lägger sig nära, nära på nätterna. Älskar att samsova, kan inte få nog av att vara nära dem. Få ligga och hålla om dem och snosa dom i håret medan de sover. Ljuvligt! Det enda som inte är ljuvligt är när de ligger bredvid varandra, för det slutar oundvikligen med att någon lägger sig på den andra, att någon roundkickar den andra i ansiktet i sömnen och att det blir allmänt grinigt. Nej, en unge på varje sida, då funkar det bra! Jag hoppas faktiskt att de alltid vill sova med oss ❤️

Imorgon ska vi på dop för Ines, min vän Mys andra dotter. Ser fram emot det! I övrigt blir det en lugn helg.

Min stora tjej och jag när hon testade min gamla klänning ❤️

Emilia <3 · Familj & vänner · Shopping

Äntligen dagen D!

Som vi hade sett fram emot och peppat för denna dag, både jag, Emilia och Mathilda! Jag gick upp svintidigt för att hinna locka håret och sminka mig i lugn och ro, frukosten började redan 07.45, så vi fick åka tidigt. Efter en snabb frukost fick vi Goodiebagsen med stort G! Jag har aldrig varit med om dess like förr, visst har jag fått goodiebags, men inte på den här nivån, den här var helt sjuk!!! Vi packade upp massor med toppengrejer när vi kom hem, såsom en låda Lego duplo, två nappflaskor, barnvitaminer från Monkids, nappar från Herobility, säkert ett dussin klämmisar från Alex och Phil (de enda klämmisarna värda namnet i mitt tycke!), bäddset för spjälsäng, leksaker, ansiktsmålningskit, gosedjur, dusch- och schampogrejer för barn MED MYCKET MERA! Vi fick också customized posters från The creative ant och de flesta utställare fortsatte att dela ut gratisgåvor när vi stannade i deras montrar. Detta var ju min första gång som VIP på barnmässan, men jag hoppas verkligen inte det blir den sista – det var fantastiskt! Vi fyndade också en del, bland annat i Frank & Poppys monter som var lika toppen som alltid! Och Emilia uppförde sig exemplariskt trots att vi gick runt i hela 5-6 timmar (med stopp för lek och fika/lunch såklart). Jag visste att det skulle vara roligt att ha med henne, det här med shopping, kläder och prylar är liksom ett gemensamt intresse för oss. Älskar att ha henne med ❤️ Stella däremot var febrig igår, så hon fick hålla sig hemma med Johan och vila sig. Här kommer ett litet bildregn, de flesta bilderna har Mathilda tagit, förutom den första som fotografen på mässan tog och de bilder som är tagna med iPhone, de är mina, hehe… man får vara vän med en fotograf när man inte är en själv 😉

g

Emilia <3 · Stella <3

1-årstrots

Emilias bästis på förskolan hade ”jättemånga bopännen (hårspännen)” i håret en dag, och det var Em förstås tvungen att ha dagen efter hon med. Såklart! Jag minns hur viktigt det var att vara så lik sin bästis som möjligt 😊

Stella blir bara större och större för varje dag (duh), och vi har räknat till att hon kan runt 30 ord nu! Hon förstår så himla mycket och man kan ge henne instruktioner (som att slänga skräpet i soporna, sätta på sig strumporna osv) som hon fixar galant. Stora tjejen! Men fortfarande är hon väldigt, väldigt mammig, vilket även Emilia är. Inte mig emot ❤️

Hej från Emilia och Stella! Senaste tiden har jag ju mest skrivit om hus och flytt och mig själv här, men det är ju faktiskt en mammablogg så nu tänkte jag blogga lite om mina fantastiska tjejer också!

Emilia närmar sig 3,5 år med stormsteg! 3-årstrotsen är dock helt och hållet hanterbar faktiskt, troligtvis framförallt för att hennes 2-årstrots (som varade från 1,5 år tills hon blev 3 ungefär….) var helt jäkla otrolig. Vi hade aldrig sett maken till envis, tjurig, viljestark och galen unge liksom. ALLT var en kamp. ALLT! Så skillnaden mot hur det är nu är enorm, nu får man ofta höra ”okej då mamma/pappa” när man säger något, det skulle aldrig hänt för några månader sedan!! I början försökte vi parera trotsen genom tydligare och hårdare regler och ramar, men det trissade bara upp henne och gjorde allt värre. Så vi lärde oss att ta det lugnt och sitta ner i båten när hon höll på som värst. Och det har faktiskt varit det som hjälpt mest av allt. Att vara ute i god tid till allt, eftersom man hanterar trots sämre när man är stressad, och låta det finnas förhandlingsutrymme inom ramarna liksom. För självklart måste det finnas regler, men HUR de ska följas kan faktiskt vara relativt.

Någon som tagit över trots-stafettpinnen är dock vår lilla Stella. 17 månader gammal är hon och sedan ett halvår tillbaka (eller ännu längre?) är hon lika viljestark som sin storasyster. Hon accepterar INTE när det inte går som hon vill, och hon har en speciell metod som hon tar till. När hon inte får sin vilja igenom så blir hon direkt tokig, och ryter fram ett gällt men ändå morrande vrål som skär genom ben och märg, därefter kastar hon allt hon kan få tag i åt helvete för att sedan kasta sig ner på mage på och rulla runt av ilska, medan hon morrar/skriker. Väldigt demonstrativt gör hon det, för att verkligen visa att NI ÄR SÅ HIMLA DUMMA, SE NU VAD NI FÅR MIG ATT GÖRA!!! Haha. Jag och Johan är ju dock mycket mer ruttade denna omgång, hade Emilia hållit på så här i den åldern hade vi nog blivit både oroliga och börjat tänka att vi var dåliga föräldrar. Nu tittar vi mest på Stella och tycker hon är gullig, haha. Vi drar en och annan parallell till Emilia var och pratar lugnt med henne tills hon lugnat sig. Vi drar inte på för stora växlar helt enkelt, för det behövs inte. Det går ju över! Skönt det här att bli mer erfaren som förälder!

Imorgon anordnas det barnens dag här ute i området där vi bor numera, och vi ska såklart vara med så vi får träffa våra grannar och se vilka som har barn i samma ålder – helt enkelt reka potentiella kompisar till barnen. Blir kul!

Emilia <3 · Stella <3

Syskonkärleken växer mer och mer

Delar systerligt på en cupcake!

Om det finns någon gång när mitt hjärta totalt smälter och lyckan är total så är det när barnen visar kärlek mot varandra. Det är det absolut bästa och finaste jag vet! Den kärleken har inte varit självklar hela tiden sedan Stella föddes, Em var bara drygt 1,5 år då och hade lite svårt att reglera hur hårdhänt man kan vara med sin lillasyster (vilket hon till viss del är fortfarande, S ska inte tro att hon kan få ta någon av Ems leksaker, för då sliter hon dem rakt ur handen på henne vilket gör mig vansinnig…). Så även fast Emlan har mycket kärlek för sin syster och gärna vill bära, hjälpa och dona så styr och ställer hon också mycket med henne på typiskt storasystermaner och därav har Stella ofta hållit sig lite på sin kant för säkerhets skull. Men ju äldre Stella blir, desto mer hon vågar ta för sig och slita tillbaka den där leksaken från Emilia, desto mer börjar de leka på samma nivå och faktiskt uppskatta varandra. Vilket ju är så himla härligt att se och såna otroliga #goals. Allt mer tyr sig Stella till Emilia numera! Nu ikväll till exempel så råkade Stella slå sig i huvudet när hon skulle gå in under trappan. Både jag och Emilia gick och ställde oss framför henne, och Semlan gick ner på knä, höll ut armarna sa ”Kella, vill du komma?” – i vanliga fall skulle Stella bara rundat henne och kommit till mig, men nu gick hon istället fram till Em, lade huvudet på hennes axel och lät Em hålla om henne och trösta henne. Det var så fint att jag höll på att börja gråta! Det viktigaste jag kan göra för dem i livet förutom att ge dem trygghet och kärlek är att försöka ge dem kärleken till varandra, och styrkan i sitt systerskap. Så det här kändes verkligen fantastiskt!