Allt och inget

Tidsfördriv

När man inte kan gå på bio får man fixa bio hemma! Det är ju sen gammalt 😌
Tur också att det har kommit ordentligt med snö nu!! Började tröttna på den enda aktiviteten vi småbarnsfamiljer kan ta oss för just nu – att hänga i lekparker dag ut och dag in. Det är helt sjukt vad fullt det är i alla lekparker nu för övrigt, aldrig varit med om dess like! Men nu kan vi åtminstone åka pulka, bygga snögubbar, kasta snöbollar….. Etc. Win!

Snaaaaart börjar det glada 20-talet, va!? Så som det gjorde på förra 20-talet efter spanska sjukan. Sen kom glam, glamour, flappers, art deco, lönnkrogar, shinglat hår, charleston… och kvinnlig rösträtt ja 👌🏻 Så det är såklart vad vi har framför oss nu också tänker jag. 100% kul! Att bli av med Trump som president var en bra början måste man ju säga 😄

Bästishäng är också ett härligt tidsfördriv ❤️

Vi har ju inte precis lite att göra i huset heller, vi kan inte säga att vi är sysslolösa 😄 bara under januari har jag hunnit bredspackla och måla om köket, Johan har byggt färdigt täckskivor osv, vi har målat om Ems rum (igen!) plus köpt en ny garderob till henne, och snart är trappan färdig. Igår ringde mäklaren med en riktigt härlig värdering av huset också – så då känns allt slit extra värt!

Allt och inget

Nyårsafton

Vi har skapat en tradition i vår familj där vi bakar en tårta i mellandagarna, detta är tredje året vi gör det – så kul! Det vi gjort är alltså att baka tårtbottnar, göra fyllning och marsipan helt från scratch, så det blev vit chokladganache, limemarinerade hallon och glasskräm som fylllning. Mums! Försöker alltid att lägga till något nytt varje gång också, så denna gång prövade jag att marmorera marsipan. Enkelt men effektfullt! Nästa år kanske vi får öva på att göra blommor och dekorationer också, men jag gillar den minimalistiska looken också 😊 Gott nytt!
Allt och inget

God jul och bye bye 2020!

Jag och min stortjej på julafton ❤️

Detta år ett liv, va? Herregud vad händelserikt det varit – och då var inte 2019 direkt lugnt det heller 😄 om man bortser från pandemin som kom och vände upp och ner på livet för alla på hela jorden – så har det varit ett bra och spännande år. Otroligt lärorikt och utvecklande, på olika plan! Jag känner att jag utvecklat både min relation till mig själv, till min man, till våra barn och till mina vänner. Det har helt enkelt blivit tydligt vilka som alltid kommer att finnas där, och det är mitt mission i livet att finnas där på samma sätt för dem. Vilket är otroligt fint, jag har nog aldrig haft så bra och nära och äkta relationer som jag fått i år – vilket kanske mest handlar om att jag vågat ta för mig och visa vem jag är på riktigt. Året har verkligen haft sina toppar och dalar men jag känner att jag avslutar det på topp. Det är otroligt när jag tänker tillbaka på var jag befann mig för bara 1 år sedan. Så tacksam!

Jag ser fram emot att säga hejdå till 2020 och hej till 2021. Vi ska förstås fortsätta renovera vårt hus och nästa år väntar både badrumsrenovering, ändring av planlösningen på nedervåningen, total makeover i trädgården – och så ska huset målas vitt. Allt är planerat in i minsta detalj, det blir kul! Häng med på @vartlillagula på Instagram vetja 😃

Sedan fyller ju vår stora tjej 7 år och vår lilla 5 år nästa år, vilket såklart ska firas ordentligt – vi hoppas att pandemin hunnit lägga sig en hel del till dess nu när vaccinet äntligen börjat rulla ut. Jag ska också fortsätta skriva, skriva, skriva nästa år – oavsett om det blir i denna blogg eller om jag byter plattform/format. Vi får se. Men skriva kan jag inte sluta göra – det är alldeles för viktigt för mig. Hoppas ni får ett härligt nyårsfirande – gott nytt år! 🥳

Allt och inget

Vi glädjer oss bäst vi kan

Med risk för att sparka in öppna dörrar, men hur heligt trött är man inte på den här pandemin nu? Sedan de nya restriktionerna kom har vi ställt in alla kompishäng och aktiviteter vi överhuvudtaget hade inbokat, från lekdejter till glöggmingel. Och det är så jääävla tråkigt, men också såklart nödvändigt. Vi handlar också i princip bara mat och annat på nätet numera och när vi nån gång måste vistas bland folk kör vi munskydd, både vi vuxna och barnen. Det kändes konstigt i början, men det är ju faktiskt väldigt många som har det nu, så man blir inte så utstirrad som jag trodde innan. Och barnen tycker otippat nog att det är spännande med munskydden, och använder dem frivilligt. Annars hade de såklart sluppit, de är ju inte så stora än. Men vi vill verkligen slippa det där sjuka jävla viruset (peppar peppar osv)….

Det som är skönt just nu är ju ändå att julen är på ingång, så vi går all in på det – vi kommer köra en mixad paket-/ och aktivitetskalender, nissedörr med nissebrev, pixi-kalender från mormor och morfar, och såklart TV-kalendern. Så, fullt upp varje dag. Sedan får det bli en massa julbak! Igår kväll gjorde jag och Johan en stor sats pepparkaksdeg medan vi lyssnade på julmusik – så mysigt och riktig kvalitetstid!

Något annat vi pysslat med syns på bilden – har nämligen färgat barnens hår rosa i en ombre! Färgen är såklart inte permanent, utan håller i upp till 3 tvättar. Blev så fint! Nästa gång testar vi en annan färg, blev själv brutalt sugen på att tona topparna i någon rolig färg 😊

Allt och inget

Att stänga ner och göra vinter

Och plötsligt var det riktig höst, fasen vad kallt det är på morgnarna nu. Riktigt krispigt är det, frostigt och härligt. Ja, jag gillar ju det! När det är sommar och varmt så funkar jag inte riktigt. Det är för varmt, känner mig mest trött och dåsig då. Nu, däremot, blir man ju faktiskt pigg när man går ut och går!

Det trista är väl egentligen bara att vi måste pausa alla våra utomhusprojekt som vi påbörjat. Vi flyttade ju in i ett hus med en riktigt dåligt skött djungel till trädgård. Så, förutom all renovering vi gjort inomhus sedan maj, så har vi även försökt tämja djungeln… har klippt ner så mycket buskar, häck och rivit så mycket ogräs att det är otroligt. Och vi är inte klara än! Dessutom har vi tagit bort flera stycken buskar, rivit upp stubbar och planterat nytt gräs och en syrenhäck. Och såklart byggt! Ny altan (förberedd för pergola som kommer nästa år) och lekstugan vi tog med oss från förra huset, som vi byggde nytt skärmtak och ny liten altan till, målade om osv. Och ändå är det så sjukt mycket kvar att göra 😂 nästa år väntar stora förändringar på framsidan, då ska vi riva altan och entrétrappen på framsidan, riva bort hemska stenplattor och anlägga grusplan och -gångar istället. Plus plantera massor med blommor och bärbuskar förstås! Fläder är också ett måste. Längtar till dess, vi har en så tydlig vision för vår trädgård så det ska bli fantastiskt kul att förverkliga den. Men nu bommar vi igen lekstugan, plockar in altanmöbler och gör vinter. Och fokuserar på att göra fint inomhus 🥰

Skönt att vi hann bygga ny altan i år åtminstone!
Visionen om grusad uteplats på framsidan och samtidigt massa lummig grönska 😍
Här ska det hända mycket nästa år!
Allt och inget

Long time no see!

Nu var det länge sedan jag var inne och skrev något här! Överhuvudtaget har jag ju inte skrivit så mycket här i år, tyvärr. Det har dock sin förklaring.

Jag har haft den här bloggen i många år. Den har funnits med mig sedan 2011 – genom mina graviditeter, bebisåren, vårt bröllop osv. Toppar och dalar. Och jag har alltid känt mig fri att uttrycka mig som jag vill här, jag älskar dagboksformen (har 18 dagböcker på vinden från min uppväxt, så det är inget nytt för mig). Men. Nu känner jag mig inte fri längre, de ord jag skriver här granskas och används emot mig i någon typ av maktspel i mitt privatliv vilket jag veheherkligen inte har lust med. Jag vill inte känna mig granskad och dömd från alla håll och kanter på min egen plattform, att en del individer ska vända upp ner och ut och in på mina ord för att utmåla mig till något jag inte är – när jag egentligen bara skriver för mig själv och för de som gillar att följa mig. Därav den långa tystnaden.

Men att skriva är livsluft för mig och jag vill verkligen fortsätta blogga! Har funderat fram och tillbaka hela sommaren på om jag ska lägga ner den, men nej. I ett antal år hade jag flera tusen läsare i månaden, och det är jag väldigt stolt över. Jag har fortfarande runt 1000 läsare i månaden (trots det senaste årets skrala bloggande!) och jag har fått så mycket fin respons genom åren, och det vill jag verkligen inte tappa!

Jag väljer nu att ta tillbaka makten över min blogg och skriva precis det jag känner för här. Ni som är här inne bara för att hålla koll på vad jag gör och döma mig – kan inte ni strunta i det och låta mig vara bara?

Från och med nu kommer jag inte svara på nedlåtande kommentarer som kommer in – det här är en positiv plats! Men kommentera gärna i övrigt, för det uppskattar jag enormt ❤️ 😊

Så tack och hej haters – hej igen fina bloggläsare! I’m back!

Allt och inget

Nybliven faster

För att övergå till något mycket roligare så är jag på så otroligt bra humör dessa dagar – jag blev nämligen faster häromdagen! Min bror och hans flickvän fick en liten son ❤️ Jag var och träffade dem efter att de kommit hem från BB igår och han är bara helt ljuvlig! Jag ser fram emot att få lära känna honom, leka och busa massor och att finnas där för honom i vått och torrt för alltid. Vill att han alltid ska kunna komma till sin faster och prata om allt, eller bara för att få en kram. Ser också fram emot att få se kusinerna busa runt ihop när han blivit lite större. Helt fantastiskt!

Stolta tjejer som tittar på lillkusinen i vagnen under en promenad idag ❤️
Allt och inget

Influensa + Gilmore girls = sant

En julklapp jag gillade ❤️

Fint ändå att 2020 började med en rejäl släng av influensa, verkligen. Har varit helt sänkt sedan i torsdags. Igår var det värst, hade 39 graders feber och orkade inte ens gå upp ur sängen, så därför orkade jag inte gå ner för trappan och hämta värktabletter och vatten och nåt att äta. Orkade inte ha lampan tänd, kolla på telefonen eller nånting. Låg i sängen i mörkret hela dagen och dåsade bara, hu. Johan och kidsen var iväg hela dagen dessutom så jag låg och led tills de kom hem vid middagstid. Då fick jag äntligen mina värktabletter och kunde bli en människa igen. Min gulliga lilla Stella ville ändå bara hänga med mig så hon satt snällt i min famn i sängen länge och kollade på sin iPad. Hon vill ha mycket närhet, min lilla ❤️ som faktiskt inte är så liten längre, hon fyller ändå hela 4 i år! Och Emilia blir 6 och börjar skolan till hösten…. hur sjukt är inte det? Känns sjukt att jag snart har ett skolbarn. Är jag inte alldeles för ung för det? Sa den snart 31-åriga kvinnan haha. Oh well, jag kan väl få tro att jag är den unga mamman ett tag till i alla fall.

Idag hämtade mina föräldrar barnen tidigt för en heldag med Disney on ice och övernattning, väldigt bra timing. Har bara legat och vilat mig hela långa dagen och bränt av ett gäng avsnitt av Gilmore girls. Gjorde ett test via Facebook där man kunde kolla hur många av 10-talets hypade serier som man har sett. Tror jag scorade 6/80 eller nåt sånt, haha. Vilket inte betyder att jag inte tittar på serier, bara inte så ofta de hypade. Jo, såklart har jag sett Skam, Störst av allt och Riverdale (de var typ inte ens med på listan!?) men annars är jag ju som bekant en sån som gärna tittar på/läser samma grejer om och om igen. Gillar när jag vet exakt vad som ska hända. Det är obehagligt att se nåt för första gången och vara helt oförberedd. Googlar helst på exakt vad som kommer hända för minsta möjliga chockfaktor 😄 i alla fall, just nu kör jag igenom Gilmore girls (igen) och är inne på sjunde säsongen. Sen blir det förstås en repris av den åttonde säsongen som kom för bara några år sedan, blir kul att se hur även den står sig. Hur som helst, det är sånt man får roa sig med när man har influensa och knappt kan röra sig 😊

Allt och inget

30 är det nya 20

Idag vaknade jag upp som 30 istället för 20-någonting. Det är en konstig känsla, minst sagt. Åtminstone för mig, som är väldigt fixerad vid övergångar av olika slag. Nyårsafton innebär en liten minikris varje gång, och så även slutet på en sommarsemester, när barnen fyller år…. och att byta första siffran i åldern. Uppenbarligen. Det känns alltså konstigt, men det kommer nog kännas bättre när mina vänner också blir 30. Jag är först ut, nästa på tur är Helena som fyller i november, men sen rasslar det på, en efter en. Hehe. Äsch det blir nog bra, man vänjer sig. Men måste ju livskrisa litegrann först 😁

År 2009 – fyllde 20 år, jobbade på Siba men började plugga till socionom samma höst, klippte även av mig mitt långa hår då och har aldrig haft tålamodet att spara ut det så långt sedan dess. Jag var otroligt olycklig och festade så mycket jag kunde.

År 2019 – 30 bast. 30!!! Och jag är i en helt annan livssituation, som bekant. Gift med världens bästa människa, mamma till de finaste barnen som någonsin funnits, jag har fantastiska vänner som finns där i alla lägen. Bor i ett fint hus och har kommit en bra bit i karriären. Samtidigt som jag lever med GAD och grav hypokondri. Ingen är perfekt. Men jag är grymt tacksam för alla fina människor i mitt liv, framförallt mina barn förstås. Ni gör livet värt att leva. Nu är det dags för dirty thirty!