All about kids

Mammigheten

En bok och en sovande Stella i famnen ❤️

Det har alltid varit mammigt hemma hos oss. Emilia är en liten mammagris, och har i princip suttit fast vid mig sedan hon föddes. Vi har alltid sovit nära, nära. För både hennes och min skull, vi vill vara nära varandra liksom. Em har helst suttit i mitt knä; förutom då hon klättrat på köksbänkar och bord då, haha. Det har ofta varit att ”mamma ska natta mig”, ”mamma ska bära mig” osv. Pappan är liksom bra han med, men framförallt i lek och bus. Vi är vana vid det, helt enkelt. Sedan kom Stella. Hon har accepterat att vara hos sin pappa mer än vad Em gjort, Stella är ju lite mer som sin pappa till utseende och personlighet medan Em är en kopia av mig. Men! Nu runt 2,5 års ålder hände någonting och nu är hon mammigheten personifierad. Det finns ingen gång då hon föredrar Johan, mamma är aaalltid bäst. Bara mamma får trösta, bära, mysa, kramas. För några veckor sedan stramade hon åt ännu mer – nu är det enbart jag som får natta henne dessutom, vi brukar nästan alltid turas om varannan kväll för rättvisans skull nämligen. Nu deklarerar hon redan efter middagen: ”mamma natta mig”. Är det då Ems tur att nattas av mig så försöker Johan på alla sätt och vis att engagera Stella i att välja en saga, napp och gosedjur, mysa upp sig i hennes säng osv. Ingenting hjälper, för Stella får PANIK så fort han bara nämner ordet ”saga”, och rusar grinandes in till mig i Emilias rum, kastar sig i min famn och vägrar lämna mig. Från början försökte vi med att Johan skulle gå in med henne i rummet och försöka natta igen, men det gav bara samma resultat. Så numera nattar jag endast Stella varannan dag och båda barnen varannan. Em är ju nämligen lika mammig hon och vill helst också att jag nattar men är så stor att hon fattar att vi måste turas om. Det är lite utmanande, det finns inte så många pauser eftersom de vill vara var jag än är, titta på det jag tittar på, göra vad jag gör, sova så nära mig det bara går osv. Samtidigt så fattar man ju att det här inte kommer att vara för alltid, och jag tar verkligen vara på tiden, jag njuter av att få vara så nära de här två små flickorna som jag älskar mest av allt på jorden. Att få höra Emilia säga ”vad fin du är mamma, vilken fin tröja du har, jag har saknat dig mamma, jag älskar dig till månen och tillbaka” mm – och vilja sitta i mitt knä, alltid hålla en hand i min, eller Stella som liksom tankar kärlek och närhet genom att lägga sitt huvud mot min mage…. jag älskar det. För jag har som sagt samma behov. Vill inget hellre än att ligga i en hög med dem och snosa på deras hår jämt egentligen. Bästa jag vet. Så trots att det kan vara påfrestande så uppskattar jag det otroligt mycket samtidigt, det kommer ändå en tid då de inte vill sitta i mammas knä, så tills dess njuter jag järnet ❤️

All about kids

Guldkorn i småbarns-vardagen

Sista dagen på jobbet-selfie

Jahapp, så har man börjat nytt jobb nu då. I tisdags blev jag avtackad på ett jättefint sätt med citronmarängpaj, blommor, presenter och tal av min chef, min kollega/vän Batol och mig själv. Jag grät även en skvätt över att behöva lämna de underbara människor jag lärt känna på jobbet. Det har verkligen känts som att ha fått hänga med ett gäng kompisar varje dag, underbart nog, och jag hoppas verkligen få uppleva det igen.

I onsdags var det sedan dags att börja på mitt nya jobb, och det är ju alltid himla jobbigt. Att vara ny på jobbet alltså, herregud vilken stress. Stress över att man inte fattar någonting, känner någon eller kan några rutiner. Man vet ju dock att det kommer gå över med tiden, men usch och fy för att vara ny. Jag längtar tills jag känner mig van och självsäker i min nya arbetsroll! Till dess sitter jag ner i båten och försöker lära mig hela mitt nya och otroligt omfattande jobb.

På fredagar slutar jag numera kl 13 (loooovely!) och jag firade denna första fredag med att plocka upp tjejerna för en fredagsfika på ett café. Efter att vi köpt fika och satt oss vid ett bord blev Stella skitsur för att hon inte fick min macka istället för sin kaka (jag hade inte ätit lunch än!), så hon slängde sig naturligtvis ner på golvet under bordet, började slänga av sig skor och strumpor, sparkade ut stolarna så folk inte kunde gå förbi och bara ”uuhuuuuuh-ade” på sitt vanliga vis. Samtidigt sitter Emilia på min andra sida mumsandes på sin semla, helt och hållet obrydd över vad lillsyrran pysslar med och kommenterar gulligt ”vad trevligt det är att sitta här och fika tillsammans, mamma”. Kunde ju inte låta bli att skratta då. Alltså mina barn. Underbara på sina helt egna sätt 😄

Vi brukar kalla henne för den lilla skurken när hon får sina otroliga vredesutbrott. Med mycket kärlek, såklart 😄

All about kids

Julen har flyttat in

En härlig sak med vårt hus är våra stora fönster. Utsikten mot hästhagen är också mysig, speciellt på sommaren när hästarna faktiskt är där 😉 barnen tycker att det är mysigt att krypa upp i fönsterkarmarna och titta ut. Jag drömmer om att göra en inbyggd bänk framför, med dyna och kuddar, så att det blir mysigt att sitta där även för oss vuxna.

Idag flyttade nissarna in hos oss igen! De hade ställt fram en mini-julgran till barnen och lite mini-julkulor att pynta den med. Väldigt roligt, tyckte barnen! De har varit framme mycket vid dörren idag, knackat på dörren, ropat till dem att komma ut och bara småpratat lite med dem. Som Stella här på bilden 😊 dessutom tog Nissarna fram adventskalendern, i första påsen låg en varsin påse lördagsgodis till barnen. Mycket uppskattat! Berättade historier om hur nissar i alla tider bott hos barn vid jul och om hur jag smög på dem när jag var liten och en gång fick syn på en av dem mitt i natten. Allt för att de ska få fantisera och tro på tomten och tomtenissar, det är så magiskt och härligt.

All about kids · Familj & vänner

Julförberedelser

Det var helt ljuvligt att ha Rebecca här på besök i helgen! Precis som jag visste att det skulle bli. Vi var och såg Lyrro på bio i lördags, faktiskt över förväntan bra (hade inte jättehöga förväntningar pga Yrrol var så överbra), och därefter shoppade vi och gick sedan till Downtown Camper vid Brunkebergs Torg och åt middag. Vi beställde in en flaska prosecco och sen pratade vi bort tiden, SOM jag har längtat efter det! Efteråt kände vi för att gå vidare och ta en drink, och då passade det ju perfekt att gå tvärs över torget till Tak och åka upp till takbaren. Där beställde vi en varsin varm cider bestående av äppelmust, konjak och citron, såååå god! Otroligt trevligt att sitta med en varm dryck på ett tak utomhus och titta ut över hela Stockholm. Därefter kände vi oss färdiga och åkte hem. Så skönt att vara på samma nivå där, som småbarnsmammor 😄

Denna vecka håller jag på att förbereda inför första december, det ska fixas nissedörr och adventskalender bland annat, så idag gick jag och shoppade lite på lunchen. Hoppas att barnen ska tycka att det är lika magiskt i år igen!

Bilder från förra året:

Älskar vår adventskalender som jag köpte hos Mininook.se för två år sedan. När man tömt en påse vänder man ut och in på den och så blir det ett vinterdjur! Mys!

Grejer som ska ner i kalendern 😊

All about kids

När mamman glömde bort halloween

Det roliga med den här enhörningsdräkten är att man ser ut att bli uppäten av enhörningen 😄

I onsdags var det ju då Halloween. Men inte för mina barn, för jag var HELT övertygad om att det var tisdag, och alltså inte halloween. Emilia sa ändå flera gånger ”men mamma det är onsdag, det är halloween idag!” Och jag bara ”nääääeeej gumman, det är bara tisdag!” helt självsäkert. Det var inte förrän jag lämnat barnen på föris och var på väg till jobbet som jag kom på att det ju fasen visst var onsdag! Haha, alltså demensen har börjat!? Så jag fick gottgöra dem genom att klä ut barnen och även göra ansiktsmålning i torsdags istället. Tur att de är så små att det funkar fortfarande, en 2- och 4-åring bryr sig ju knappast om ifall de är utklädda på rätt dag 😄

För övrigt måste jag ge ett tips på några fantastiskt bra barnfilmer om ni inte redan sett dem: först och främst KRAKEL SPEKTAKEL! Vår familjs stora favorit just nu, vi är alla helt besatta av den och har lärt oss alla sånger/ramsor utantill vid det här laget (musiken från filmen/Lennart Hellsings låtar finns på Spotify vilket vi lyssnar på varje dag i bilen). Dessutom, om ni inte redan sett Disneyfilmen Zootropolis så MÅSTE ni göra det. Den är fantastisk, har ett otroligt djup och budskap samtidigt som den är både rolig och spännande. Vi har sett den ett okänt antal gånger. Helgtips!

All about kids

Generation alpha

Jag är en kvällsgooglare. På kvällarna när jag lagt mig så kommer jag på så mycket frågor som jag måste googla på en gång, kan tex börja fundera på vilka tortyrmetoder det egentligen fanns på medeltiden och så Wikipedia loss, haha. Minns att jag kartlade det totalt en natt för några år sedan 😄 igår kväll började jag fundera på det här med olika generationer. Jag tillhör generation Y, också kallade millennials, i och med att jag är född 1989. Vi är en väldigt köpstark generation som hade datorer och internet från hyfsat tidig ålder – man kommer ju ihåg tiden med Lunarstorm, Playahead och Snuttis!? Vi fick också mobiltelefoner från ganska tidig ålder, jag fick min första Nokia 3210 när jag var 10-11 år, minns jag. Så värdelöst ändå att man bara kunde ringa och smsa med den, känner man ju nu, haha. Det var till och med före Snake! Snacka om retro! Mina föräldrar tillhör MTV-generationen eftersom de föddes 1965, de var helt enkelt unga när MTV kom 1980. De kallas också generation X.

Jag låg helt enkelt och läste om de olika generationerna och kom på att jag är nyfiken på vad våra barn tillhör för generation, är det ens bestämt ännu? Och jo, det är det! Barn födda mellan 2010-2025 tillhör tydligen generation alpha! De är den första generationen som inte kommer att ha haft ett liv utan smartphones, iPads etc, eftersom det funnits med dem sedan födseln. De finns dessutom tack vare sina millennial-föräldrar digitalt på Facebook, bloggar, Snapchat, Youtube, Instagram osv sedan de var embryon. De är ständigt uppkopplade. Tydligen är de dessutom redan en köpstark målgrupp, återigen tack vare sina väldigt generösa millennial-föräldrar och de väntas bli den köpstarkaste generationen någonsin…. jämfört med den värld våra barn växer upp i så var vår värld i barndomen och ungdomen nästan analog i jämförelse. Det kommer verkligen bli intressant att se hur det här kommer att påverka dem, vad kommer det bli för människor av dem?

Generation alpha-medlemmar som bidar sin tid…

All about kids · Mina tankar

Den viktiga sömnen

Jag fick en Polar flow av min pappa i födelsedagspresent, en aktivitetsklocka helt enkelt. Jag har aldrig haft något liknande tidigare, men jag är lite frälst ärligt talat. Jag visste inte att den var så omfattande! Jag har två favoritfunktioner, dels är det att klockan själv sätter mål för hur mycket jag ska röra på mig varje dag och att jag kan följa hur jag kommer närmare och närmare målet. Plus också för inaktivitetsvarningen som kommer när man suttit i 55 minuter, då vet man att man behöver gå upp och röra på sig ett tag. Men framförallt gillar jag att den känner av hur mycket jag sover varje natt!

Sömnen har varit en ständig plåga ända sedan Emilia föddes för drygt fyra år sedan. Från början var jag så livrädd att något skulle hända henne att jag inte vågade sova. Grät mig själv till sömns av oro och vaknade sedan så fort hon rörde ett lillfinger i princip. Efter ett tag lade sig den värsta oron, men så länge hon var bebis så sov jag ändå väldigt dåligt och vaknade lätt. Det var som det är menat när man har en bebis helt enkelt. Tyvärr blev inte sömnen bättre för att hon fyllde ett år, utan hon fortsatte att vakna på nätterna, det var mycket omsövningar fortfarande när Stella föddes då Emilia var drygt 1,5 år. Och då började ju hela bebiskarusellen om igen, även om Stella alltid sovit bättre på natten än Em gjorde. När vi i vintras fasade över Stella från spjälsäng till vanliga sängen blev sömnen lite bättre, men när vi satte en bänk vid fotändan på vår säng blev det ännu bättre, för nu kan barnen komma och klättra upp i vår säng helt själva (vi har en hög kontinentalsäng med en extra madrass, så den är riktigt hög, inte ens Emilia kan klättra upp utan bänken) och det har gjort underverk för sömnen! För ett år sedan var jag helt utsjasad och jag minns hur jag sa till alla som ville lyssna att jag inte trodde på att man kan sova en hel natt utan uppvak, att det måste vara en myt. För jag kunde inte komma ihåg en enda gång sedan Emilia kom som det hänt. Började nästan tro att jag kanske aldrig i mitt liv sovit en hel natt. Och jag trodde det skulle ta tio år att lära mig sova.

Men, sedan jag fick klockan har jag blivit mer medveten om att jag faktiskt sover bra nu! Jag snittar på mellan 7-8 timmars sömn per natt vilket känns helt OTROLIGT. Det går ju faktiskt att sova hela nätter! I går kväll gick jag och la mig tidigt med Stella som var febrig och ledsen och somnade strax därefter. Och vaknade 6 imorse efter hela 9 timmars sömn!!! Känslan är SJUK, det känns så himla välgörande, sömnen är ju så viktig. Fyra år tog det, det gäller att ha tålamod 😄