Stella <3

Terrible twos

Tjurig tvååring, på rimlig nivå. Hysteriutbrotten ser annorlunda ut…

Den här sommaren har jag haft semester i fyra veckor själv med barnen, Johan som började nytt jobb har bara två veckors semester, som han påbörjade idag. Det innebär en hel massa egentid med barnen, och det är så dubbla känslor kring det just nu. Det är underbart på många sätt, och Em är väldigt enkel att vara med just nu, det är inte mycket bråk och trots utan hon hjälper mig otroligt mycket med allt möjligt. Men. Den lilla tvååringen vi har hemma… tar all energi jag har dagligen. Hon är verkligen inne i ”the terrible twos” som det heter, och är lynnig så in i bängen. Allt som inte går precis som hon vill exakt hela tiden gör henne helt otroligt frustrerad, och då blir hon hysterisk direkt. Och hon har svårt att släppa det hysteriska, det hjälper inte ens om man ger efter för det hon vill, tex att få nappen, har hon jobbat upp en hysteri så tar det ett bra tag innan hon lugnat sig till en nivå där hon kan börja leka som vanligt igen. Allt är ”kan själv”, och hon får göra så mycket som möjligt själv, men att tex sätta fast henne i bilen är ju inte direkt något jag kan överlåta till henne, så de utbrotten går inte att komma ifrån. Det går inte heller alltid att förutsäga vad som ska göra henne tokig. Jag tycker lite synd om Emilia som får stå tillbaka mycket eftersom jag hela tiden måste hantera och parera lillsyrrans humör. Dock! Var ju Emilia the original jobbiga tvååring hemma hos oss, så allt Stella gör har Em redan gått igenom. Det gör också att jag inte alls känner samma frustration och hopplöshet som förra gången, för jag vet att det går över. Från att E blev 3 år blev hon from som ett litet lamm i jämförelse, så jag har goda förhoppningar denna gång också, haha. Däremot hade vi verkligen behövt vara två här hemma för att det skulle känts som en riktig semester. Det har det inte riktigt gjort, det har mest varit ett hårt jobb och inte så mycket njut. Tur att min mamma haft semester och hängt så mycket med oss! Det har underlättat massor.

2 reaktioner till “Terrible twos

  1. Håhåjaja. Var det jag som skrev detta inlägg? Vi har det EXAKT likadant. Gossen är snart 2 och dottern är 4. Vi pratar ofta om hur det blir lättare när han blir 3, för då vänder det ju. Får vi hoppas. 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s