Mina tankar

Jag känner ingen julstress

Världens finaste lucia-Emilia imorse, så stolt över att äntligen vara stor nog att få vara med i luciatåget.

Okeeeej, varning för provocerande inlägg haha. Rubriken avslöjar vad det handlar om 😉 Men så här, något jag tänker på varje år när det börjar närma sig jul är vilken stress och vilket obehag det verkar skapa hos många. Det pratas överallt om att det är så mycket som ska hinnas med att det inte ens är roligt, i Säker stil-podden kallade Ebba Kleberg von Sydow och Emilia de Poret den här perioden före jul för ”the most terrible time of the year” (istället för the most wonderful time of the year som i sången….) för en julälskare av rang som jag är så är det närmast provocerande att höra det här, haha – för enligt mig är julen fantastisk!

Redan i oktober måste jag börja lägga band på mig för att inte börja julpeppa, men från och med 1 november har jag bestämt mig för att det är lugnt att gå all in på julmys med julmusik och så börjar jag så smått sätta upp julstjärnor i fönstren, adventsljusstakar m.m. I december åker det tunga artilleriet fram vad gäller julpynt och en riktig kungsgran är viktigt för mig för att få rätt känsla. Dofterna är en större del av känslan än vad jag tidigare förstått, jag behöver doft av gran, hyacint, stjärnanis, kanel, nejlikor och apelsiner, satsumas och brända tändstickor för att maxa julkänslan! Kring jul är dessutom den tid på året jag mest gillar att gå i affärer, för till skillnad från exakt alla andra (?) gillar jag julmusiken som spelas överallt! Jag får snarare ångest andra tider på året när generiska livlösa poplåtar spelas vart man än går – ibland vänder jag och går ut ur en butik igen om musiken är för störig. I och för sig sköter jag i princip 100% av all julklappsshopping på nätet sedan flera år tillbaka, det är mysigt att göra upp listor på vad alla ska få och sen browsa runt i nätbutikerna. Snabbt går det också! Finns ingen anledning att gå runt i butik efter butik på måfå bara för att inte hitta något.

Man hade kanske kunnat tänka sig att en julälskare som jag lätt skulle kunnat känna mig stressad och pressad av att hinna maxa julen i alla avseenden så mycket det går, men det gör jag inte. verkligen inte. Jag trodde den stressen liksom hängde med på köpet när man blev vuxen och fick egna barn men nix – jag känner bara ett större och större lugn ju närmare jul vi kommer. Varje år. Och hur kommer det sig? Jag tror att det är för att jag inte känner någon prestige, jag är väldigt bra på att lägga julen på den nivå jag befinner mig. Som det är nu så jobbar jag heltid och har en väldigt stressig tid på jobbet, därav kommer det inte på fråga att jag skulle ordna någon typ av glöggfest, ordna långväga utflykter till julmarknader på Kolmården eller liknande, baka massor av pepparkakor och lussebullar och bygga ett episkt pepparkakshus. Nej, bara nej. När stressen i övrigt är så stor så vill jag bara fokusera på att det ska vara så lugnt och mysigt som möjligt hemma hos oss övrig tid. Så här ser mitt julmys ut i år mätt i hur mycket ansträngning det kräver av mig och Johan:

  • Dra på julmusik på Spotify i högtalare varje dag när jag kommer hem = 0% jobb
  • Duka fram samma gamla fina juleljus och adventsljus som vi haft i alla år på matbordet och komplettera med en hyacint från ICA som jag slängde ner i varukorgen när vi storhandlade = 5% jobb
  • Att sätta upp julstjärnor och ljusstakar i fönstren = kanske 5% jobb
  • Att gå runt och småfiffa och dutta med små arrangemang av blommor och nejlike-apelsiner på kvällarna när jag ändå inte har något för mig = 5% jobb
  • Att beställa hem en gran från nätet som levereras hem till dörren = 0% jobb
  • Beställa hem en korg med den julmat som vi sedan får hjälp av våra familjer att laga/knytis eftersom vi firar jul hemma hos oss i år = okej, kanske 33% jobb
  • Att dricka en kopp glögg ihop istället för te på kvällen med Johan = 1% jobb
  • Dra på en julfilm i stil med Grinchen, Ensam hemma, The holiday eller liknande en vanlig vardagskväll istället för att kolla på Netflixserier som vanligt = 0% jobb
  • Koka egen risgrynsgröt är ett måste för oss, det är så mycket enklare än vad man kan tro och så mycket godare än de man köper i korvar = 10% jobb

Här har vi landat och det känns väldigt bra. Julmyset frodas hemma hos oss, såklart finns det massor av saker vi också skulle kunna göra, vi skulle kunna sätta väldigt höga krav på oss själva, det finns ju massor av källor till inspiration (eller ångest, beroende på vad man tycker) på Insta och Pinterest. Men det gör vi inte. Är det för barnens skull vi skulle stressa? För att försöka skapa den perfekta drömjulen? Det är klart att vi vill skapa traditioner med dem, men jag tror att de i grund och botten mest uppskattar att vi är tillsammans som familj bara, med vissa väl valda traditioner som man vill hålla fast vid. Det kanske helt enkelt handlar om att lägga kraven och förväntningarna på rätt nivå? Och framförallt, att sedan också vara nöjd med de val man gjort och försöka gå in i njutet så mycket man bara kan istället för att tänka på allt man kunde/borde ha gjort. Jag lovar, ett glas glögg, ett tänt ljus och ”white christmas” på högtalaren och jag är i total harmoni. Mer behövs inte!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s