Bröllopet 2017 · Familj & vänner

Att leva med honom

Fotograf: Lisa Marie Chandler

Den 27 november firade jag och Johan 6 månader som gifta! Eller firade gjorde vi väl inte riktigt, haha, men vi kom ihåg det i alla fall, och det är ju alltid något. Nästa år firar vi vår första bröllopsdag i New York, men vi kommer också fira att vi då varit tillsammans i 8 år. 8 år! Det är länge! Speciellt när man inte ens fyllt 30…

Tiden flyger iväg när man har roligt, så känns det att leva med Johan. Både före och efter bröllopet. Visst har vi våra svackor vi med, speciellt i början av vårt förhållande, när vi hade varit ihop i 1-2 år. Då var det som svajigast och det kändes inte alls tydligt att vi hörde ihop. Jag var då 22-23 år, så det är ju inte konstigt att jag funderade på vad jag ville med mitt liv. Men så flyttade vi ju isär när vi hade varit tillsammans i 2 år, jag flyttade 50 mil uppåt landet och han stannade kvar i Stockholm. Vi sågs bara varannan helg, ett stort steg från att bo ihop. Och det var då jag förstod att det verkligen är vi två, jag slutade liksom aldrig att längta efter honom. Varje gång han kom upp så var jag sprängfylld av lycka och så grät jag när han åkte hem igen. Det där året var det bästa vi gjort för vårt förhållande! Efter ett år i Norrland flyttade jag hem igen och sedan dess har allt känts självklart. Det går upp och det går ner, ibland tjafsar vi, ibland bråkar jag med honom (det är sällan han bråkar tillbaka), ibland är vi tysta och irriterade på varandra. Men mestadels har vi så fruktansvärt roligt ihop. Vi har en gemensam humor som är rätt grov, och vi skämtar och retas med varandra med glimten i ögat mest hela tiden.

Att vara med Johan är för mig att komma hem. Han är den tryggaste, mysigaste, snällaste, roligaste jag vet. När barnen härjar som värst så hjälps vi oftast åt, men vi känner också automatiskt av vem som orkar med kaoset och vem som inte gör det, då får den gå ifrån och vila. Vi känner ju varandra utan och innan vid det här laget. Vi försöker båda ligga på plus hos varandra, dvs att erbjuda sig ta disken, ta hänsyn till varandras önskemål och hjälpa till när den andre ber om hjälp.Visst, vår tillvaro är inte direkt romantisk just nu, med två små barn som kräver mycket av oss. Men ärligt talat så är det här drömmen för oss båda, två små otroligt kärleksfulla barn som är roliga, galna och fantastiska små individer. Det fattar man nog inte innan man får barn – hur fruktansvärt roliga de är! Så även om det vore kul att hänga för oss själva ibland, så har vi så roligt tillsammans som familj alla fyra, oavsett antal sömnlösa nätter. Vi är bra på att se varandra mitt i kaoset också tycker jag, att ge varandra en puss, en kram, att stänga av lite och prata om något eget en stund medan barnen härjar runt oss.

Jag är så fruktansvärt lycklig och tacksam för Johan och våra barn. Nyp-mig-i-armen-lycklig 😊

2 reaktioner till “Att leva med honom

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s