Vår väluppfostrade dotter

Det är helt otroligt hur mycket talet lossnar för Emilia för varje dag, det går inte en dag utan att hon förbluffar en med hur mycket hon lärt sig! Och faktiskt är hon hittills (oftast) en väluppfostrad tjej som tackar för maten osv vilket jag tycker är kul, för det är inget vi tycker är så himla viktigt att hon gör. Dock är jag och Johan rätt bra på att tacka varandra för maten den andre lagat, plus såklart när vi är bortbjudna. Och igår lät det såhär efter lunchen ”tack för maten mamma, får jag gå och leka nu?” Haha! Och idag sa hon ”ursäkta mig mamma” när hon ville komma förbi mig för att nå köksstegen. För att inte tala om nyss, innan hon skulle lägga sig, då hon sa: ”mamma, jag ska bara fråga dig en sak, jag bara undrar om vi ska gå ut och leka eller om jag ska gå och lägga mig”. Alltså! Så uppfostrad!? Nåt rätt har väl vi (och förskolan) gjort 😄