Allt och inget · Mina tankar

Nu vet jag vad jag vill bli när jag blir stor

Gott nytt år alla fina! Denna selfie är från tolvslaget igår när jag skålade i Moët med Johan iklädd myskläder… bra kombination, haha!

För några veckor sedan skrev jag ju här på bloggen om hur svårt det är att veta vad man ska göra av sitt liv när man inte brinner för nåt. Jag lade även till en liten passus om att jag i och för sig alltid älskat att skriva, men jag lade inte så mycket vikt vid det. Gick vidare i livet och fortsatte tänka att jag inte vet vad jag vill bli när jag blir stor och att jag inte brinner för något. Men så ikväll hittade jag av en slump en kortlek med konversationskort i en låda. Jag tog upp det första kortet och tittade på rubriken: ”vad gör du om 10 år?”. Och först visualiserade jag hur det skulle kännas att göra det jag planerat sedan tidigare, att jobba som utredare på någon myndighet. Och kände bara total tristess och ett rungande NEJ, det vill jag inte göra när jag är 37 år. Och så försökte jag istället se framför mig något som skulle ge mig en härlig känsla, en känsla av meningsfullhet och arbetsglädje, eller vad man nu ska säga. Och svaret kom så fort och var så självklart. Journalist! Det är tamejfan journalist jag vill bli! Vilket jag inser att jag alltid innerst inne vetat om men undertryckt eftersom jag vet vilken osäker bransch det är med mycket frilansarbete. Svår kombo för en trygghetsnarkoman som jag. Men alltså, jag vill ju sitta där när jag är 90 år och känna att jag gjort meningsfulla och roliga saker i mitt liv, då är det väl extremt viktigt att jag jobbar med något som jag tycker om,  något jag vill göra varje dag, något jag känner glädje inför och trivs med? Och man måste ju våga för att vinna, eller hur? Kanske är det nystartsvindarna jag känner blåsa i och med att det är ett nytt år, men jag blir på riktigt tårögd och känner hur det bubblar i hela kroppen på mig av lycka när jag tänker på att jag skulle få jobba som journalist. Få skriva, researcha, korra, intervjua, analysera, vända och vrida på formuleringar, hitta vinklar, ALLT det där! 

Och vägen dit då? Jag tänker att jag behöver plugga, det är nog den rakaste vägen. Och jag hittade ett perfekt program för mig: journalistik för akademiker på Södertörn, en 1-årig påbyggnadsutbildning när man redan har en högskoleexamen som jag har. Den låter som en dröm, och jag var helt beredd på att söka in på stubben när jag såg att det inte verkar finnas någon mer kursstart inplanerad än så länge… 

Men drömmen lever, nu har jag kommit underfund med det här och ska undersöka mer vad det finns för utbud. Jag återkommer om hur det går!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s