Allt och inget

Att vänta och vänta

Många blogg/instabebisar som ploppar ut nu! Även bland vänner tittar det fram små nyfödingar lite här och var, det är ju så himla kul! Jag blir både glad för deras skull och avundsjuk för min egen haha, vilket ju enbart är ologiskt eftersom jag själv ska få en bebis förmodligen denna månad!! Det skulle ju verkligen kunna sätta gång prick när som helst (95% av alla bebisar föds mellan vecka 37 och 42 tror jag det är, och jag är ju i vecka 37 nu), men ändå känns det som att det inte kommer hända, att det snarare är så att babybulan kommer tillbakabildas tills jag inte är gravid längre… Antar att det beror på att det är så absurt att få barn, trots att jag upplevt det en gång förut. Och då hade jag exakt samma känsla! Jag får hela tiden instinkten att jag vill GOOGLA på när bebisen kommer, innan min medvetna del av hjärnan fattar galoppen haha. Google vet mycket, men inte allt 😉 även om jag önskar att den gjorde det… Visst är det märkligt att jag både längtar till och bävar inför förlossningen? Varannan tanke är rädsla och varannan längtan typ. Helst av allt vill jag bara ha det avklarat och veta att allt gått bra, att hon mår bra, att jag mår bra och påbörja vårt nya liv som tvåbarnsfamilj…

Bilder från veckan:

I torsdags kom våra vänner My och Elise hem till oss på lekdejt och middag! Emilia och Elise är verkligen så goa kompisar, det är så gulligt! När jag hämtade Em på förskolan så berättade jag att Elise skulle komma, och sedan var det ett enda ”Liiis, Liiis, Liiis”, titta i fönstret efter dom och springa fram till dörren vid varje ljud tills de kom. Em blev SÅ glad! De lekte, dansade disco och tittade lite på TV innan det var dags för My och Elise att åka hem. Och då blev Em så ledsen, hon hade nog tyckt att de kunde flytta in här haha.
    Igår var det min tur att gå upp tidigt med Emlan (vi turas om på helgerna) och jag beslutade mig för att göra en lite godare lördagsfrukost. Emilia älskar att få vara med och baka så hon var såklart med på noterna och ville helst sköta allting själv, men hon fick i alla fall hälla i det jag mätt upp och ”vippa” (vispa). Vi gjorde bakad havregrynsgröt, eller frukostkaka som jag kallar det, vi hade jordgubbar hemma så det la vi till i receptet förutom de vanliga ingredienserna. Mycket gott som alltid och Emilia åt massor 🙂

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s