Allt och inget

Något inte alla vet om mig 1

Jag tänkte slänga upp lite fakta om mig då och då som inte alla känner till (mest för att själv få anledning att berätta inaktuella och irrelevanta saker hehe) så här kommer det första, om något som visade sig forma hela min framtid: 

Jag har bott i Norrland, närmare bestämt Sollefteå (ca 1,5 timmes körning inåt landet från Sundsvallstrakten), i 1 år helt själv! Det var mellan maj 2012- maj 2013. Jag fick sommarjobb på en myndighet där när jag valde mellan att söka till Stockholm eller Sollefteå och valde det sistnämnda pga strategiskt tänkande, (vilket skulle jag enklast få? Jo det med minst konkurrens från andra såklart, Sollefteå är en väldigt liten stad). Jag hade ingen koppling till stan mer än Johans föräldrars sommarstuga, så under sommaren bodde jag i den mellan maj- slutet av augusti vilket var en prövning i sig för en som inte diggar stugor så mycket…

Efter sommarjobbet blev jag erbjuden en fast tjänst som jag tackade ja till och då fick jag se till att skaffa en lägenhet vilket var en superenkel match, bara att ringa en hyresvärd, fråga vad som fanns ledigt, gå på visningar och tacka ja till den finaste (heeelt sjukt för en Stockholmare van vid bostadsbrist!), på så sätt fick jag en totalt nyrenoverad och fin liten 2:a precis vid älven i Långsele ca 1 mil utanför Sollefteå med en hyra på sisådär 3000 i månaden (även det sjukt!). Eftersom jag inte var klar med socionomstudierna än så pendlade jag dessutom till Umeå under våren för att få klar min examen, jag jobbade i princip heltid och pluggade heltid. Det hade inte direkt gått nu…

Jag måste säga att det allra bästa med jobbet och den lilla staden är människorna! Kommer aldrig glömma hur väl omhändertagen jag blev där av alla! Alla ville se till att jag trivdes och hade det bra, jag blev medbjuden på aktiviteter efter jobbet och fick lära känna många fantastiska människor varav flera jag fortfarande har kontakt med. De var så glada över att en som inte ens hade någon koppling till stan velat flytta dit, det brukar liksom vara lite mer tvärtom… Men där fick jag i alla fall verkligen en känsla för hur bra man kan trivas på ett jobb med kollegor och chefer, kommer alltid att minnas min närmaste chef där som den bästa chefen någonsin, så otroligt varmhjärtad och go. Men hela Sollefteå kommer alltid ha en bit av mitt hjärta för att de är så fantastiska!

Jag och Johan blev tillsammans 2010 redan och hade flyttat ihop i Märsta 2011, så vi sa upp vår lägenhet när jag flyttade upp och han bodde inneboende hos en jobbarkompis det året. Vi hade helt enkelt ett distansförhållande under tiden och på riktigt var det där året ifrån varandra det bästa som kunde hänt oss. Innan var det liksom lite skakigt osäkert om vi verkligen skulle vara ihop fortfarande, om vi fortfarande var kära i varandra, vad vi ville med förhållandet osv. Men det där året gav tid för eftertanke och att känna efter och vi båda insåg snabbt att vi längtade så mycket efter varandra hela tiden. Johan kom upp/ jag ner varannan helg hela året och jag gick alltid och längtade efter honom. Vi pratade i telefon flera gånger per dag (det gör vi fortfarande), mycket om viktiga saker som vad vi egentligen ville med vårt förhållande, på riktigt. Det mynnade tex ut i att vi bestämde att vi var redo att skaffa barn och det var även då vi bestämde att om vi fick en dotter så skulle hon heta Emilia! Efter året isär var vi båda så himla säkra på att det är vi två, att vi hör ihop och att framtiden är vår! Och sedan dess har vi känt ett mycket starkare och säkrare band till varandra. En låt som påminner mig jättemycket om den här perioden, för att jag lyssnade på den så mycket då, är Lykke Li – I Follow Rivers. Den är så smärtsamt kärlekssmäktande! SOM jag lyssnat på den och gråtit i längtan efter J. 

Hela året försökte Johan hitta jobb i Sollefteå/Sundsvall/Örnsköldsviktrakten men tyvärr var det helt omöjligt om han inte kunde tänka sig en tjänst där man blir inringd på timme vid behov, vilket man inte kan om man har en fast heltidstjänst hemma i Stockholm. Så istället fick jag begära förflyttning inom myndigheten till Södertälje så att vi kunde få vara sambos igen, jag hade även börjat sakna Stockholm och stadslivet allt för mycket så jag hade nog inte blivit kvar jättelänge ändå. Därav hamnade vi i vår första bostadsrätt i Hökarängen, jag blev gravid några månader senare och nu sitter vi här 3 år senare med en soon to be 2-årig dotter, en lillasyster på jäsning och ska gifta oss nästa sommar! Distansförhållanden kan alltså vara jäkligt bra grejer ibland 😉 

Lite bilder från den tiden, allt från Instagram:  

När jag säger att Sollefteå är en liten stad så menar jag det verkligen 🙂 

  

Jag framför min lägenhet som jag då höll på att flytta in i. Alltså jag kan sakna den lägenheten, den var otroligt fin och låg så fint vid vattnet. Däremot var det inte alla grannar som var jätteroliga, skulle kunna berätta en del historier om fyllon med delirium och vad de hittar på… Så att jag som 23-årig tjej vågade bo där helt själv tycker jag var modigt så här i efterhand. 

  

Utsikten från mitt köksfönster mitt i en glittrande vit vinter, precis bakom huset som syns på bilden så är älven men det syns knappt för all snö och is. Förstår ni så vackert!?

  

Huvudgatan. Gullig 🙂

  

Plugg i Umeå

   

Jobb i Sollefteå. Gillade hashtags tydligen?

 

Jag och Johan på julafton 2012
  

Dagen vi till slut påbörjade hemflyttningen…

4 reaktioner till “Något inte alla vet om mig 1

  1. Alltås så himla sjukt! Jag halkade in på din blogg i början början av din graviditet med Emilia,och hsr följt dig sen dess. Har en dotter som är två månader yngre än din och väntar också mitt andra barn nu. Jag minns att du skrivit förut att du bott i Sollefteå men inte reagerar så mycket på det. Jag är från Kramfors, min sambo från Långsele. Och nu när jag ser bilden från utanför din lägenhet inser jag att du måste bott granne med hans syster, för hon bor nämligen i de där lägenhetshuset också. Sjukt va? Världen är rätt liten ibland! 😄

    1. Nej men gud vad kul! Blir alltid så glad när någon är ifrån de trakterna eller bara har varit där haha. Jag bodde på klockargatan i Långsele, någonting med D, minns inte siffran… Men typ i mitten av längan. Så kul om jag bodde där samtidigt som henne haha, då lär hon också minnas den aningen tokiga fyllegubben som bodde ovanför 😄

      1. Hehe jo den där fyllgubben tror jag bor kvar fortfarande faktiskt. Eller så är det en ny 😝 Har pratat med Z nu och jag tror faktiskt hon flyttade in i din lägenhet när du flyttade in. Hon flyttade iallafall in juni -13 i en två som var typ nyrenoverad, måste ju varit din.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s