Gravid med Stella

Glukosbelastning i v 32

  Ja inte var det gott i alla fall, glukosen man skulle dricka för att mäta glukosbelastningen. Första sippen tänkte jag ”mm sockerdricka!”, sen blev det bara otrevligt. För visst smakar det sockerdricka, men liksom i väldigt koncentrerad form, så starkt att det brände i halsen. Var tvungen att dricka det på varken mer eller mindre än 5 minuter och sedan vänta i två timmar för att mäta blodsockret igen.  Under den tiden satt jag i Vårdcentralens väntrum och försökte sysselsätta mig med något. Kolla bloggar, insta, snapchat, Facebook och Pinterest blir ju snabbt rätt trist, så jag försökte lyssna på podd, bara det att redan första minuten på P3 dokumentärs ”mordet på Fadime” fick mig att hulkgråta så då stängde jag av. Och lyssnade på musik istället, kärlekslåtar. Musik är en sån känsloexplosion för mig, därför har jag svårt att bara slentrianlyssna på det, de flesta låtar, även typ house, får mig att börja gråta! Dels är det själva musiken som rör upp känslor men jag lyssnar också alltid på texten och placerar den i mitt eget liv, antar att det är samma grej som med katastroftankar, jag applicerar olika scenarion i mitt eget liv vilket blir väldigt känslomässigt. Jaja, efter två timmar mätte de blodsockret igen som tydligen såg bra ut, men resultatet ska jag inte få förrän på fredag. Men det verkar ju åtminstone som att jag inte har graviditetsdiabetes skönt nog! 

  Vi var ju dessutom på tillväxtultraljud i tisdags, där blev det väääldigt tydligt på skärmen att det är en liten flicka som ska komma till oss om jag säger så haha, och allting såg helt normalt ut med storlek, fostervattenmängd osv. Enda minuset är att hon just nu ligger i säte! Jag hoppas verkligen hon vänder på sig eller åtminstone att vändningsförsök funkar, för annars blir det kejsarsnitt. Tänker inte försöka mig på en sätesförlossning, det kan jag säga. 

För övrigt rent graviditetsmässigt så är det lite ajigt och ojigt  mest hela tiden nu. Är det inte ischias så är det sammandragningar, att behöva vagga fram pga tyngden och otympligheten i kroppen eller bara allmän foglossning i bäcken och ländrygg som blir jobbigt. Att stå upp länge (som vi ofta gör på jobbet, 3 timmar i sträck när vi är i kundmottagningen) är omöjligt, jag måste få sitta ner. Stödstrumpor gör varken till eller från tyvärr. Men jag börjar räkna ner nu för det är bara exakt 3 veckor kvar för mig innan mammaledigheten börjar! Så jag är hypereffektiv och koncentrerad på jobbet för att hinna med att hantera allting, vill inte att något ligger oavslutat eller skyfflas över på någon annan som måste börja om från början med ärendet. Har dessutom inget emot att ha fullt upp på dagarna, tycker det är värre när jag blir klar snabbt och sitter av resten av tiden. Det är trist! Har många planer på saker jag vill hinna med när jag blir mammaledig innan lillsyrran ploppar ut, måla om i vårt sovrum tex… Vi får se vad jag orkar med 😉

4 reaktioner till “Glukosbelastning i v 32

  1. Haha har gjort glukosbelastning idag:) men är bara i v 13. Tror de gör ett nu o en v 28 el nått sånt här där jag bor. Fick oxå bra resultat 🙂 skönt. Ska bli spännande att fortsätta följa din graviditet 🙂 Mvh emma

  2. Skönt att det såg bra ut! Där jag bor, gör alla gravida glukosbelastning. Kanske därför var det lite mer uppstyrt och lyxigt med eget rum, vilstol, tidningar och tv 🙂
    Kul och spännande att det börjar närma sig nu!

    1. Men åh vad lyxigt! Så skulle man ha haft det 😀 ja här gör man det bara om man har höga blodsockervärden eller ligger högt på SF-kurvan (som jag gör). Ja nu är det faktiskt inte jättelångt kvar!!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s