Allt och inget

Lista över 2017

Det syns inte så bra på den här bilden, men det är cirka 3 meter tak som är bortrivet i kök/hall…

Det blöta taket är borta! Och vi behöver ingen avfuktare som ska stå och brumma i veckor, det var en så pass liten och ny skada (en skruv rakt in i en värmeledning) att det räckte att ta bort det blöta gipset bara, pjuh! Så i veckan hoppas vi att de hinner både fixa rören, sätta upp gips, spackla och måla klart senast fredag… det vore en trevlig julklapp.

Nu tänkte jag svänga ihop en liten lista över 2017 här, snor frågorna från Sandra:

1. Gjorde du något 2017 som du inte gjort tidigare?

En hel del skulle jag vilja säga! Två stora saker: jag gifte mig och flyttade till hus. Sedan var det massa nya upplevelser som också är härliga: möhippan (min första och den första jag överhuvudtaget varit på), den första blöjtårtan som jag gjorde till Bellas babyshower (sedan dess har det blivit några fler), att flyga med två barn för första gången… mycket roligt! Men också lite tristare saker, jag började äta antidepressiva för första gången i våras också efter att jag hade fått min första riktigt rejäla panikångestattack. Det hjälpte mycket och nu äter jag inte de tabletterna längre. Jag mår bra ändå.

2. Vilka länder/städer besökte du?

Nerja i Spanien, Umeå där min släkt bor, Sollefteå där Johans familj har sommarstuga… det var nog det.

3. Vad var din största framgång 2017?

Alltid, alltid barnen och hälsan. Så länge vi har hälsan så har vi allt. Sagt av en riktig katatroftänkare och hypokondriker som är rejält tacksam för det varje dag. I övrigt måste jag ju nämna bröllopet och huset som två stora framgångar – det är sånt vi har drömt om i åratal!

4. Gjorde någonting dig riktigt glad?

Att trä på varandra ringarna i kyrkan den där varma dagen i maj i år var ju så häftigt så det finns inte. Att äntligen kunna säga att han är min på riktigt (även om jag inte vant mig vid att säga min man än, känner mig lite pretto när jag säger det). Att se Stella växa upp från en bebis till ett barn och få en fin relation till sin storasyster, när 2017 började var hon 8 månader bara, och nu blir hon snart 20 månader – bara 4 månader kvar till hennes 2-årsdag! Nu har hon och Emilia en sån där härlig syskonrelation som består av ungefär lika mycket bråk som kärlek.

5. Och ledsen?

Nostalgikern i mig har svårt att lämna platser som betytt mycket, och att lämna lägenheten gjorde mig lite ledsen. Det var där jag var gravid med Stella, det var hennes första hem. Men i övrigt var det skönt att flytta därifrån, det var ingen drömlägenhet direkt. Mest gjorde mina katastroftankar mig ledsen dock.

6. Årets låtar?

Jag får väl säga ”Bara vara mig själv” med Laleh eftersom det blev barnens favorit (tillsammans med ”Let it go” som aldrig verkar gå ur tiden…). Det är det tydligaste jag kan säga, för egen del beror det helt på vad jag är på för humör, jag har listor för allt på Spotify. Ibland vill jag höra All out 50’s-listan, ibland Taylor Swift och Avicii, ibland 80-tal…. men en som ligger mig varmt om hjärtat är Marry you av Bruno Mars som min kusin Andreas sjöng för oss i kyrkan. Den kommer alltid vara en favorit!

7. Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?

Ledsnare första halvan men gladare andra! Avslutar på topp!

8. Favoritserie?

Jane the virgin, Suits och min nya favvo – GLOW! Kan knappt slita mig från den, den är så bra!!! Annars tittar jag inte så mycket på serier, tycker det är svårt att hitta såna som är bra enligt mina kriterier (feelgood, lättsamt, men inte för lättsamt utan ändå tankeväckande….)

9. Bästa filmen?

Fantastic beasts and where to find them! Blev helt betagen av den, som gammalt Harry Potter fan.

10. Bästa boken?

Jag har tyvärr inte läst så mycket i år som jag hade velat, dels är jag så jäkla trött när jag ska gå och lägga mig att jag knappt orkar och dels är jag så fruktansvärt rastlös numera i mobilscrollaråldern, varje sak jag kommer att tänka på vill jag googla på en gång och då åker telefonen fram istället. Jag ska jobba på det! Har alltid varit en läslus av rang tidigare. Men annars säger jag ”brain over binge” av Kathryn Hansen, boken som öppnade mina ögon för vad jag egentligen håller på med och gav mig en rejäl aha-upplevelse!

11. Bästa matupplevelsen?

7-rättersmenyn på Oliva i Nerja på Johans 30-årsdag! Den var helt fantastisk! Vi åt tex ål!?!! Vilket alltså inte lät gott men det var SÅHÅHÅ GOTT i deras tappning! Rekommenderas om man är i Nerja!

12. En mobilanteckning:

Ibland får jag plötsliga insikter som jag bara måste skriva ner, haha. Här var en sådan!

13. Vad gjorde du på din födelsedag 2017?

Bar flyttlådor…. vi flyttade ju ut från lägenheten just på min 28-årsdag. Så jag tillsammans med Johan, pappa, Hampus och Nicole kånkade ut hela bohaget in i en flyttbil och sedan ut igen till ett lager. Kanske min roligaste födelsedag någonsin 😉 Men på kvällen gick jag, Johan, Hampus och Nicole ut och åt på Austin Food works i Vasastan. Det förbättrade dagen!

14. Är det något du saknar 2017 som du vill ha 2018? <<
r tid. Mer tid för mina barn, att bara hänga på lekplatsen med dem tex, mer tid med Johan (kanske fler dejter!), och mer tid för mig själv. Jag vill prioritera träning så som jag faktiskt gjort de senaste veckorna, det är så välbehövligt för mig. Och och och!!! Så vill jag unna mig fler skönhetsbehandlingar!! Ansiktsbehandlingar, fotvård, you name it!

15. Nyårslöfte?<
är på G.

16. Högsta önskan just nu?<
jag nämnt tidigare, så önskar jag mig alltid hälsa till mig, mina barn och min familj när den här frågan kommer upp. Kan inte svara på annat sätt!

Vårt nya hus

Vattenskada i huset

Okej, julstressen ökades på en aning idag. Det är ju alltså en vecka kvar till jul och vi har fått en vattenskada! I ett två månader gammalt hus, så kul… Johan märkte imorse att det droppade från taket i köket, och som tur är var en byggare hemma hos oss just då för att notera alla fel i huset som ska åtgärdas (det är en del tyvärr, de har byggt våra hus lite väl fort och fel…), och när de skar upp i taket där läckan var så rann det ut vatten. Så imorgon kommer en snickare och rörmokare hit för att riva en del av taket och ta bort det blöta. Sen håller vi tummarna för att det räcker och att vi slipper få in en avfuktare som ska stå och brumma i flera veckor. Dvs över julafton som vi ska fira här hemma hos oss…

Förra julen hemma i gamla lägisen. Bara vi slipper avfuktare och upprivet tak kan det nog bli ännu mysigare i år!

Mina tankar

Jag känner ingen julstress

Världens finaste lucia-Emilia imorse, så stolt över att äntligen vara stor nog att få vara med i luciatåget.

Okeeeej, varning för provocerande inlägg haha. Rubriken avslöjar vad det handlar om 😉 Men så här, något jag tänker på varje år när det börjar närma sig jul är vilken stress och vilket obehag det verkar skapa hos många. Det pratas överallt om att det är så mycket som ska hinnas med att det inte ens är roligt, i Säker stil-podden kallade Ebba Kleberg von Sydow och Emilia de Poret den här perioden före jul för ”the most terrible time of the year” (istället för the most wonderful time of the year som i sången….) för en julälskare av rang som jag är så är det närmast provocerande att höra det här, haha – för enligt mig är julen fantastisk!

Redan i oktober måste jag börja lägga band på mig för att inte börja julpeppa, men från och med 1 november har jag bestämt mig för att det är lugnt att gå all in på julmys med julmusik och så börjar jag så smått sätta upp julstjärnor i fönstren, adventsljusstakar m.m. I december åker det tunga artilleriet fram vad gäller julpynt och en riktig kungsgran är viktigt för mig för att få rätt känsla. Dofterna är en större del av känslan än vad jag tidigare förstått, jag behöver doft av gran, hyacint, stjärnanis, kanel, nejlikor och apelsiner, satsumas och brända tändstickor för att maxa julkänslan! Kring jul är dessutom den tid på året jag mest gillar att gå i affärer, för till skillnad från exakt alla andra (?) gillar jag julmusiken som spelas överallt! Jag får snarare ångest andra tider på året när generiska livlösa poplåtar spelas vart man än går – ibland vänder jag och går ut ur en butik igen om musiken är för störig. I och för sig sköter jag i princip 100% av all julklappsshopping på nätet sedan flera år tillbaka, det är mysigt att göra upp listor på vad alla ska få och sen browsa runt i nätbutikerna. Snabbt går det också! Finns ingen anledning att gå runt i butik efter butik på måfå bara för att inte hitta något.

Man hade kanske kunnat tänka sig att en julälskare som jag lätt skulle kunnat känna mig stressad och pressad av att hinna maxa julen i alla avseenden så mycket det går, men det gör jag inte. verkligen inte. Jag trodde den stressen liksom hängde med på köpet när man blev vuxen och fick egna barn men nix – jag känner bara ett större och större lugn ju närmare jul vi kommer. Varje år. Och hur kommer det sig? Jag tror att det är för att jag inte känner någon prestige, jag är väldigt bra på att lägga julen på den nivå jag befinner mig. Som det är nu så jobbar jag heltid och har en väldigt stressig tid på jobbet, därav kommer det inte på fråga att jag skulle ordna någon typ av glöggfest, ordna långväga utflykter till julmarknader på Kolmården eller liknande, baka massor av pepparkakor och lussebullar och bygga ett episkt pepparkakshus. Nej, bara nej. När stressen i övrigt är så stor så vill jag bara fokusera på att det ska vara så lugnt och mysigt som möjligt hemma hos oss övrig tid. Så här ser mitt julmys ut i år mätt i hur mycket ansträngning det kräver av mig och Johan:

  • Dra på julmusik på Spotify i högtalare varje dag när jag kommer hem = 0% jobb
  • Duka fram samma gamla fina juleljus och adventsljus som vi haft i alla år på matbordet och komplettera med en hyacint från ICA som jag slängde ner i varukorgen när vi storhandlade = 5% jobb
  • Att sätta upp julstjärnor och ljusstakar i fönstren = kanske 5% jobb
  • Att gå runt och småfiffa och dutta med små arrangemang av blommor och nejlike-apelsiner på kvällarna när jag ändå inte har något för mig = 5% jobb
  • Att beställa hem en gran från nätet som levereras hem till dörren = 0% jobb
  • Beställa hem en korg med den julmat som vi sedan får hjälp av våra familjer att laga/knytis eftersom vi firar jul hemma hos oss i år = okej, kanske 33% jobb
  • Att dricka en kopp glögg ihop istället för te på kvällen med Johan = 1% jobb
  • Dra på en julfilm i stil med Grinchen, Ensam hemma, The holiday eller liknande en vanlig vardagskväll istället för att kolla på Netflixserier som vanligt = 0% jobb
  • Koka egen risgrynsgröt är ett måste för oss, det är så mycket enklare än vad man kan tro och så mycket godare än de man köper i korvar = 10% jobb

Här har vi landat och det känns väldigt bra. Julmyset frodas hemma hos oss, såklart finns det massor av saker vi också skulle kunna göra, vi skulle kunna sätta väldigt höga krav på oss själva, det finns ju massor av källor till inspiration (eller ångest, beroende på vad man tycker) på Insta och Pinterest. Men det gör vi inte. Är det för barnens skull vi skulle stressa? För att försöka skapa den perfekta drömjulen? Det är klart att vi vill skapa traditioner med dem, men jag tror att de i grund och botten mest uppskattar att vi är tillsammans som familj bara, med vissa väl valda traditioner som man vill hålla fast vid. Det kanske helt enkelt handlar om att lägga kraven och förväntningarna på rätt nivå? Och framförallt, att sedan också vara nöjd med de val man gjort och försöka gå in i njutet så mycket man bara kan istället för att tänka på allt man kunde/borde ha gjort. Jag lovar, ett glas glögg, ett tänt ljus och ”white christmas” på högtalaren och jag är i total harmoni. Mer behövs inte!

Familj & vänner

Förberedelser för Lucia

Hur jag sover varje natt, alla dagar i veckan – Emilia på vänster arm (”ligga armi” som hon kräver), och Stella propellandes runt med huvudet på min mage, sparkande på Johan. Haha! Det här är säkerligen inte för alla men jag stortrivs med det – älskar att få ha mina fina barn så nära det bara går!

Nu är jag nyss hemkommen från en temys-kväll med Towe och My, som vi har som tradition en gång i månaden. Jag hoppas vi aldrig slutar med det, att vi håller på med det tills vi dör! Älskar att få gå totalt upp i snack om allt möjligt, högt och lågt. När jag kom hem förberedde jag lite inför lucia imorgon, gjorde ett nisse-bus (la ut ett spår av pwpparkakssmulor, klart de festat på peppisar i natt!), städade upp i vardagsrummet, la fram barnens luciakläder (Emilia ska vara lucia) och dukade fram inför frukosten imorgon. Johan kokade risgrynsgröt under kvällen, så självklart blir det luciamysfrulle framför TV:n imorgon innan det är dags för barnens luciatåg på föris! Stella är ännu för liten för att få vara med, men i år är första året Emilia är med! Förra året var även hon för liten. Jag ser så mycket fram emot detta!! Så pepp, luciatåg kan ju vara det finaste som finns!

Bröllop 2017 · Familj & vänner

Att leva med honom

Fotograf: Lisa Marie Chandler

Den 27 november firade jag och Johan 6 månader som gifta! Eller firade gjorde vi väl inte riktigt, haha, men vi kom ihåg det i alla fall, och det är ju alltid något. Nästa år firar vi vår första bröllopsdag i New York, men vi kommer också fira att vi då varit tillsammans i 8 år. 8 år! Det är länge! Speciellt när man inte ens fyllt 30…

Tiden flyger iväg när man har roligt, så känns det att leva med Johan. Både före och efter bröllopet. Visst har vi våra svackor vi med, speciellt i början av vårt förhållande, när vi hade varit ihop i 1-2 år. Då var det som svajigast och det kändes inte alls tydligt att vi hörde ihop. Jag var då 22-23 år, så det är ju inte konstigt att jag funderade på vad jag ville med mitt liv. Men så flyttade vi ju isär när vi hade varit tillsammans i 2 år, jag flyttade 50 mil uppåt landet och han stannade kvar i Stockholm. Vi sågs bara varannan helg, ett stort steg från att bo ihop. Och det var då jag förstod att det verkligen är vi två, jag slutade liksom aldrig att längta efter honom. Varje gång han kom upp så var jag sprängfylld av lycka och så grät jag när han åkte hem igen. Det där året var det bästa vi gjort för vårt förhållande! Efter ett år i Norrland flyttade jag hem igen och sedan dess har allt känts självklart. Det går upp och det går ner, ibland tjafsar vi, ibland bråkar jag med honom (det är sällan han bråkar tillbaka), ibland är vi tysta och irriterade på varandra. Men mestadels har vi så fruktansvärt roligt ihop. Vi har en gemensam humor som är rätt grov, och vi skämtar och retas med varandra med glimten i ögat mest hela tiden.

Att vara med Johan är för mig att komma hem. Han är den tryggaste, mysigaste, snällaste, roligaste jag vet. När barnen härjar som värst så hjälps vi oftast åt, men vi känner också automatiskt av vem som orkar med kaoset och vem som inte gör det, då får den gå ifrån och vila. Vi känner ju varandra utan och innan vid det här laget. Vi försöker båda ligga på plus hos varandra, dvs att erbjuda sig ta disken, ta hänsyn till varandras önskemål och hjälpa till när den andre ber om hjälp.Visst, vår tillvaro är inte direkt romantisk just nu, med två små barn som kräver mycket av oss. Men ärligt talat så är det här drömmen för oss båda, två små otroligt kärleksfulla barn som är roliga, galna och fantastiska små individer. Det fattar man nog inte innan man får barn – hur fruktansvärt roliga de är! Så även om det vore kul att hänga för oss själva ibland, så har vi så roligt tillsammans som familj alla fyra, oavsett antal sömnlösa nätter. Vi är bra på att se varandra mitt i kaoset också tycker jag, att ge varandra en puss, en kram, att stänga av lite och prata om något eget en stund medan barnen härjar runt oss.

Jag är så fruktansvärt lycklig och tacksam för Johan och våra barn. Nyp-mig-i-armen-lycklig 😊

Emilia <3 · Stella <3

Att vara ifrån barnen

Min bästa stund om mornarna är helt klart när vi precis vaknat – alla fyra i vår säng eftersom båda tjejerna kommer över någon gång under natten. Åååh, då är de som allra gosigast! De vill pussas och kramas och titta på bilder på när de var bebisar, haha.

Freeeedag! Så välbehövligt! Min mamma hämtade barnen på föris idag och sedan slöt även jag, Johan, min bror och pappa upp hemma hos dem och åt middag tillsammans. Bra början på helgen! Emilias separationsångest verkar dock fortsätta, hon var nämligen fast besluten om att sova över hos mormor och morfar hela kvällen…. ända tills vi andra skulle åka hem. Återigen blev hon helt förtvivlad över att vi skulle åka ifrån henne och bröt ihop hos mig. Min lilla gumma. Så återigen win för mig (haha) som får sova med henne vilket är vad jag allra helst vill, även om jag såklart uppmuntrar henne att sova över hos sina mor- och farföräldrar om det är vad hon vill göra. Men jag får ju aldrig nog av att vara nära mina barn känns det som, ju mer desto bättre! Dygnet runt! Och jag känner på riktigt typ abstinens när jag är på jobbet, blir lite sorgsen av att se barn i samma ålder som mina egna osv. Vill bara åka och hämta dem på en gång. Trots att jag verkligen gillar mitt jobb också. Men det kanske är normalt att det är så? Att man tycker det är okej att vara på jobbet men egentligen hellre vill vara med sina barn? Sedan tror jag i och för sig också att det är bra att vara ifrån varandra och få sakna varandra. För jag vet ju också hur det blir när de varit hemma för länge och är understimulerade…. Så en bra kombo av hemma och förskola är nog ändå det bästa för oss 😊

Min stora i en mysdress hon fick ärva av kompisen Liara! Riktigt mysig och hon diggar den verkligen 😊

Mina tankar

Hur gick det med årets mål egentligen?

För nästan exakt ett år sedan skrev jag en lista på mål som jag ville fokusera på under 2017, och jag kan verkligen säga att jag haft dem med mig hela året och gjort en hel del framsteg med dem! Ska vi gå igenom dem kanske?

1. Jag ville gå ner i vikt och framförallt stabilisera vikten. Det här är en lite jobbig punkt för mig, för det blev ju inte riktigt så. Faktum är att jag väger 15 kilo mer nu än jag vägde för ett år sedan. Men jag känner mig väldigt hoppfull inför det nya året, för det var det här året som jag verkligen förstod att 100% av mina problem med mat sitter i hjärnan, i hur jag tänker och låter mig styras av mina tankar. Det är därför jag har problem med överätande, känsloätande och även emellanåt hetsätande. Jag har hittat helt rätt böcker och poddar i ämnet och kämpar varje dag med mina tankar och att försöka äta bra, hälsosam mat i rimliga mängder. Jag gör framsteg hela tiden! Det går sakta men säkert nedåt, 5 kilo minus sedan augusti i år och mer ska det bli, det tar jag på mållistan för nästa år!

2. Jag ville få fler bloggläsare efter att ha tappat en hel del vid plattformsbytet till Vimedbarn. Det här målet har gått jättebra, jag bytte tillbaka till WordPress och att köra min egen grej och plötsligt dubblade jag läsarantalet igen! Jag ligger rätt stabilt på 1500-2000 läsare i månaden nu vilket är otroligt roligt! Bloggen är något jag vill fortsätta utveckla nästa år.

3. Jag ville byta jobb eftersom jag var så trött på att stå och stampa karriärsmässigt på det jobb jag hade haft i 5 år. Detta är ett av målen jag är mest nöjd med – för visst sjutton fixade jag det! Någon gång i februari bestämde jag mig för att jag banne mig inte skulle tillbaka till gamla jobbet efter föräldraledigheten, jag skulle hitta något bättre till vilket pris som helst. Och sen gick allt väldigt fort och smidigt, jag hittade ett jobb som verkade roligt, sökte bara det – och fick det! Började jobba där i juni. Och jag har aldrig ångrat att jag bytte, jag får snarare nypa mig i armen varje dag för att jag inte fattar att man kan ha det så här bra!

4. Denna punkt ingår egentligen i förra punkten, men jag ville öka min lön med 20% minst. Även detta mål uppfyllde jag! Nästan exakt 20% blev det tack vare jobbytet, ett antal tusenlappar extra i kassan. Så nöjd med det.

5. Jag ville förbättra ekonomin och spendera mindre pengar generellt, men framförallt på mat och shopping ……… eh, den här punkten har väl inte varit jättelyckad, haha. Att flytta till hus, leasa en Volvo V60 (inget av det hade jag ju en aning om att vi skulle komma att göra när jag skrev listan) samt gifta oss var väl inte det sparsammaste vi kunde ha gjort och vi kommer behöva spara massor för att få ihop en bra buffert igen. Men det kommer, frågan är bara när, med tanke på kommande renoveringar av huset, New York-resa, sommarsemester som alltid går loss på en del MED MERA. men, det får stå med på nästa års lista igen!

6. Köpa promarkers och börja rita igen. Varje gång jag är på Panduro fingrar jag på de där pennorna, men jag har verkligen inte prioriterat att rita i år. Och jag tror det kommer dröja några år innan jag känner att jag vill lägga tid på det igen.

7. Sluta bry mig om vad alla tycker. Jag önskar att jag hade gjort bättre ifrån mig här, men jag jobbar på det här varje dag också. Jag känner ju dock att det blir bättre för varje år, jämför jag mig själv nu och för bara 5 år sedan är det en otrolig skillnad! Jag vågar stå upp för mig själv och vem jag är och hur jag ser ut på ett annat sätt nuförtiden. Men det kan alltid bli bättre, förstås.

8. Byta ut min produkter mot giftfria sådana. Både och skulle jag säga här, jag hade dille på att allt skulle vara giftfritt ett tag, men nu har jag slappnat av lite igen. Men det är klart, jag är duktig på att läsa innehållsförteckningar både i mataffären och på hår- och sminkprodukter, så jag har bra koll på vad för ämnen jag omger mig med ändå, undviker helst konserveringsmedel m.m. Detta blir inte en punkt för nästa år, det får bli lite som det blir.

Ja men det här kändes ju bra!! Att få se svart på vitt att jag uppfyllt flera av mina mål! Jag tror det gjorde stor skillnad just att sätta ord på mina önskemål, det har hjälpt mig att veta vad jag behöver kämpa för under året. Snart kommer en lista på mina mål för 2018 också!

Brukar ni göra upp nyårslöften eller mål för året?